Tingsrätten

Tingsrätten - Anmälningar om Djurplågeri

Villkorlig Dom: den som döms till villkorlig dom har en prövotid på två år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Den villkorliga domen kan förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst). Det finns inte någon som särskilt kontrollerar att den dömde sköter sig under prövotiden. Men om åklagaren får kännedom om att den som fått villkorlig dom missköter sig kan han eller hon i tingsrätten ansöka om förändring av den villkorliga domen.

 

Böter: bestäms i pengar, till exempel böter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.

 

Fängelse: den som dömts till fängelse får en särskild kallelse från Kriminalvården (ett så kallat föreläggande) att inställa sig på en anstalt. I kallelsen står också inom vilken tid och vid vilken anstalt man ska inställa sig. Man kan också börja avtjäna straffet omedelbart sedan domen har meddelats. En förutsättning är då att man har lämnat en så kallad nöjdförklaring, det vill säga en försäkran om att man inte kommer att överklaga domen.

 

Rättegångskostnader: den som blir dömd för ett brott kan bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaderna för sin offentliga försvarare och för målsägandebiträdet. I samband med domen beslutar domstolen hur mycket den dömde ska betala tillbaka. Hur stort beloppet blir beror bland annat på de kostnader som uppstått och vilka förutsättningar den dömde har att kunna betala.

 

Brottsofferfonden: den som dömts för ett brott som kan ge fängelse ska betala en avgift till Brottsofferfonden. Avgiften är 500 kronor för brott som har begåtts före den 1 februari 2015 och 800 kronor för brott som har begåtts den 1 februari 2015 eller senare. Pengarna går till verksamhet och projekt som är till nytta för brottsoffer.

 

Skadestånd: den som begått ett brott kan dömas att betala skadestånd till offret.Sådant skadestånd kan röra ersättning för förstörda kläder, en utslagen tand, kostnader för sjukvård, sveda och värk eller kränkning. Tingsrättens beslut om skadestånd finns i början av domen.

 

Statistik från Tingsrätten 2016 - Djurplågeri (13 §)

  1. 1719 handlagda brott
  2. 1088 utredda brott
  3. 177 personuppklarade brott
  4. 165 åtal väcktes
  5. 9 strafföre-läggande utfärdats
  6. 3 åtalsunder-låtelse meddelats

Tingsrätt

Antal Domar 2016

Antal Frikännande 2016

Djurart

Alingsås

3

1

Tjur, Häst, Hund

Attunda

3

0

Hund, Kanin

Blekinge

1

1

Tjur, Hund

Borås

2

1

Katt, Får

Eksjö

2

0

Tjur, Häst

Eskilstuna

0

1

Hund

Falu

1

0

Hund

Gotland

 

 

 

Gällivare

0

0

 

Gävle

5

1

Häst, Katt, Hund, Tjur, Får

Göteborg

2

2

Hund, Häst

Halmstad

2

0

Katt, Papegoja, Hund

Haparanda

1

0

Ko

Helsingborg

3

0

Hund, Häst, Igelkott

Hudviksvall

6

0

Katt, Får, Hund, Ko

Hässleholm

0

1

Hund

Jönköping

3

1

Katt, Kanin, Ko

Kalmar

7

1

Katt, Myskanka, Får, Kalkon, Hund, Ko

Kristianstad

0

0

 

Linköping

4

1

Får, Tjur, Ko

Luleå

2

0

Katt, Får

Lund

7

0

Gris, Get, Ko/Tjur, Hund

Lyksele

2

0

Hund, Tjur

Malmö

4

1

Hund, Krokodil

Mora

2

0

Katt, Hund

Nacka

3

0

Undulat, Hund, Katt

Nörrköping

1

1

Häst, Kalv

Norrtälje

1

1

Hund

Nyköping

1

0

Hund

Skaraborg

1

0

Katt

Skellefteå

2

0

Ko, Kalv

Solna

2

0

Hund, Katt

Stockholm

4

4

Hund

Sundsvall

0

0

 

Södertälje

1

0

Kanin

Södertörn

3

2

Hund, Duva

Udevalla

0

0

 

Umeå

6

1

Ko, Hund, Gris

Uppsala

3

0

Katt, Hund

Varberg

1

1

Hund

Vänersborg

3

0

Hund, Katt

Värmland

1

0

Katt

Västmanland

6

1

Hund, Lamm, Katt, Häst

Växjö

11

2

Hund, Ko, Vackel , Häst, Kalv, Apa

Ystad

2

2

Hund, Stut, Kyckling, Får

Ångermanland

2

1

Katt, Hamster, Hund

Örebro

13

3

Katt, Hund, Får, Fågel, Kanin

Östersund

1

2

Hund, Häst

Totalt

130

33

 

Tingsrätt: Alingsås

Mål nr: B 1605-15

Brottets Datum: 2015.03.01-2015.05.22

Domslut Datum: 2016.02.22

Lagbrott: Djurplågeri, Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 40 å 60 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 800 kr

Detaljer: Uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utsatt en grupp om 17 tjurar för lidande utan att det fanns godtagbara skäl genom att han underlåtit att regelbundet förse ströbädden i gruppboxen med nytt strö samt hålla djuren rena vilket fått till följd, dels att djuren vadade i en ströbädd full med gödsel och vissa djur sjunkit ned i gödslet och haft svårigheter att resa sig upp, dels att det inte fanns något torrt utrymme (torr och ren liggplats) att tillgå i boxen,

dels att djuren var kraftigt nedsmutsade, blöta och förorenade av gödsel (gödselpansar), dels att vattnet och fodret var förorenat av gödsel. Lidandet har bestått i, dels att djurens hud av gödslet blivit röd och irriterad, dels att

gödselpansar har lett till frätskador på huden och delvis pälslöshet, dels att avsaknad av en torr miljö och acceptabelt vatten och foder lett till att djuren blir stressade och får svårt att hålla kroppsvärmen under kalla och blåsiga dagar och i övrigt reglera sin kroppstemperatur.

 

Vidare har han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utsatt flertal individer av ovan nämnda grupp av 17 tjurar samt ytterligare 13 stycken nötkreatur för lidande utan att det fanns godtagbara skäl genom att han underlåtit att verka klövarna på djuren vilket fått till följd att djurens klövar blivit förväxta med felaktiga vinklar. Lidandet har bestått i att overkade klövar med förväxta klövar och felaktiga benställningar har lett till smärta, klövsulesår och

inflammationer i lederna.

 

Slutligen har han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utsatt de i stycke två nämnda 13 stycken nötkreatur för lidande utan att det fanns godtagbara skäl genom att han underlåtit att tillse att djuren hölls rena och hade en

torr och ren liggplats och inte använt en godtagbar mängd strö vilket lett till att djuren var kraftigt förorenade med gödsel varvid huden har blivit irriterad och gödslet frätt på huden med obehag och smärta som följd.

Tingsrätt: Alingsås

Mål nr: B 1831-15

Brottets Datum: 2015.01.01-2015.03.09

Domslut Datum: 2016.03.30

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 70 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Vanvårdat hästarna genom att, dels underlåtit att på ett adekvat sätt utfodra hästarna varvid hästarna blivit utmärglade och undernärda, dels underlåtit att inom skälig tid tillkalla veterinärvård. Vanvården har lett till att hästarna lidit både fysiskt samt psykiskt och slutligen har en av hästarna självdött på grund av svält och en annan häst har varit så kraftigt avmagrad och sjuk att veterinär tvingades att avliva den.

Tingsrätt: Borås

Mål nr: B 2025-16

Brottets Datum: 2015.01.14-2015.02.05

Domslut Datum: 2016.12.22

Lagbrott: Djurplågeri samt brott mot vapenlagen och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 40 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Har uppsåtligen eller av grov oakstamhet utsatt två får och två katter för lidande genom vanvård, utan att det fanns godtagbara skäl, genom att han underlåtit att, dels idka daglig tillsyn, dels behandla djuren väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdom (fåren var sjuka och angripna av parasiter, de var i kraftigt underhull, hade jättesmutsig päls med stora gödselklumpar och overkade klövar och ett av fåren kunde inte stå på sina ben, katterna var instängda i en garderob/hall, var smutsiga och hade mask samt öronskabb), dels utfodra fåren på ett erforderligt och adekvat sätt (grovfodret ej anpassat till får), dels tillse att djuren fick veterinärvård eller avlivades (fåren avlivades av djurskyddsskäl efter beslut av Länsstyrelsen.

Tingsrätt: Eksjö

Mål nr: B 773-16

Brottets Datum: 2014.10.27-2015.04.27

Domslut Datum: 2016.10.18

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: I samband med en levandebesiktning den 27 april 2015 upptäckte veterinär att tjuren hade ett horn som penetrerat och vuxit in i huden. Hornet har tryckt mot, penetrerat och slutligen växt in i huden mellan den 27 oktober 2014 och den 27 april 2015. Den åtalade har inte klippt hornet eller vidtagit annat åtgärd för att tillse att hornet inte tryckt mot, penetrerat och vuxit in i huden.

Tingsrätt: Eksjö

Mål nr: B 1232-16

Brottets Datum: 2015.02.03

Domslut Datum: 2016.11.16

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 80 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Hästarna saknade helt foder och vatten och verkade inte ha varit ute ur stallet på flera dagar eftersom det saknades spår av hovar i snön. En häst låg död på stallgolvet och medtogs för obduktion. Vid ankomsten till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) den 4 februari 2015 var hästkroppen under kraftig kadaverös påverkan (kraftig förruttnelse). Kroppens hull bedömdes vara under medelgott, dock var hästen inte utmärglad. Magsäcken innehöll ytterst lite föda i form av stråfoder och mycket lite vätska. Innehållet i grovtarmen var påtagligt torrt, vilket tyder på att hästen fått i sig för lite vätska. Det framgår också av obduktionsprotokollet att hästen avled till följd av en akut

cirkulationskollaps. Enligt utlåtandet är det troligt att hästen på grund av skador i ryggen och trånga utrymmen inte kunnat resa sig upp, vilket slutligen har orsakat cirkulationssvikt. Dödstidpunkt var inte möjlig att fastställa.

Tingsrätt: Falu

Mål nr: B 1994-16

Brottets Datum: 2014.07.27

Domslut Datum: 2016.10.12

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 80 å 200 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Namn Inka av rasen Västsibirisk Lajka, född i februari samma år, i syfte att användas som jakthund. Den 27 juli 2014

gjorde en granne en polisanmälan om att djurägaren på kvällen samma dag utövat våld mot hunden, vilket skulle ha iakttagits av en annan granne. Det inträffade anmäldes även till länsstyrelsen som den 28 juli 2014 genom en djurskyddshandläggare gjorde en inspektion på fastigheten. Vid kontrollen låg Inka i hundgården. Inka kunde med svårighet ställa sig upp. Hunden kunde inte stödja på vänster ben som hängde. Det fann även en svullnad på låret. Djurägaren medgav visst våld mot Inka i samband med att hunden bitit honom i handen. Djurägaren uppgav att han hade haft en kontakt med en djurkunnig person som gav rådet att vänta några dagar med att söka vård för hunden. Djurägaren uppmanades av handläggaren att ta kontakt med veterinär som kunde röntga hunden. Vid ett besök på Falu Djursjukhus samma kväll konstaterades att Inka inte kunde stödja på benet. Röntgen visade att hunden hade en tvärfraktur mitt på femur. Operation var möjlig men djurägaren valde att avliva hunden.

 

Av vittnets uppgifter framgår att hon befann sig i sitt hus då hon hörde att grannens hunds ylade. Hon gick ut på trappan och iakttog att djurägaren, som stod i hundgården, lyfte upp hunden med båda sin händer och kastade den på marken vilket skedde två gånger samt sparkade hunden när den låg på marken. I samband med att djurägarens sambo kom ut och yttrade han att han skulle döda hunden som bitit honom. När vittnet kom dit ville djurägaren inte berätta vad som hänt. När han nekade den andre grannen att gå till hunden gjordes

polisanmälan.

Tingsrätt: Gävle

Mål nr: B 641-16

Brottets Datum: 2015.01.21-2015.02.04

Domslut Datum: 2016.05.31

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Länsstyrelsen genomförde 2015-01-29 en djurskyddskontroll efter en till myndigheten inkommen anmälning. Enligt denna hade två hästar hållits ute dygnet runt utan daglig tillsyn, foder och vatten under flera dagar.

 

Vid kontrollen iakttogs flera brister i hästhållningen, brister som djurhållaren fått föreläggande om tidigare. Ren och torr liggyta saknades till hästarna som var smutsiga och blöta. Ligghallens golvyta var täckt med lager av blöt hästgödsel, strö saknades helt.

Gödselpålagringar hade bildats på unghästens mage och ben.

Ligghallens trasiga plåt utgjorde en skaderisk som tidigare påtalats för djurhållaren.

Vatten och foder saknades vid kontrolltillfället. Tre vattenkar fulla med smutsig is och snö fanns i hagen.

Tingsrätt: Gävle

Mål nr: B 2548-16

Brottets Datum: 2014.07.01-2014.09.16

Domslut Datum: 2017.04.05

Lagbrott: Djurplågeri samt grovt rattfylleri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 120 å 50 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 1 500 kr

Detaljer: Under tiden 1 augusti – 16 september 2014 har den åtalade varit djurhållare för cirka 35 nötkreatur och därvid uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsatt en del av djuren för lidande, enligt vad som anges nedan.

 

Såvitt avser en tjur har djurhållaren inte tillsett att den givits tillräckligt med foder och vatten av god kvalitet, tillräcklig tillsyn och nödvändig vård. Tjuren anträffades död den 16 september 2014 då länsstyrelsen gjorde en kontroll av djurhållningen. Vid obduktion av tjuren bedömdes den som utmärglad och man fann tecken på en pågående bukhinneinflammation.

 

Beträffande en kalv, som även den anträffades död den 16 september 2014, har vid obduktion av djuret konstaterats att den var utmärglad. Djurhållaren har inte tillsett att kalven givits tillräckligt med foder och vatten av god kvalitet, tillräcklig tillsyn och/eller nödvändig vård.

 

Beträffande andra delar av besättningen, totalt 12 kalvar, har djurhållaren inte heller tillsett att de givits tillräckligt med foder och vatten av god kvalitet, tillräcklig tillsyn och/eller nödvändig vård. En av kalvarna hade utsatts för ett kraftigt och långvarigt lidande då den magrat av och stannat av i växten. De övriga elva kalvarna hade utsatts för ett påtagligt lidande då de konstaterades vara kraftigt och/eller påtagligt avmagrade såvitt avsåg nio djur och magra såvitt avsåg två djur.

Tingsrätt: Göteborg

Mål nr: B 979-16

Brottets Datum: 2015.05.01-2015.09.08

Domslut Datum: 2016.03.22

Lagbrott: Djurplågeri samt olovlig körning

Påföljd: Dagsböter 80 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Den åtalade har den 24 augusti dragit ned hunden från en soffa och ut i hallen där han slagit hunden.

Runt månadsskiftet augusti/september har han slagit hunden med en sko fyra till fem gånger mot kroppen samt, vid ett annat tillfälle under samma period, dragit in hunden i badrummet och där, med skor på sig, sparkat den då liggande hunden tre gånger i bröstkorgen.

Han har, ivart fall från den 1 september till den 8 september haft hunden försedd med en munkorg inomhus vilken orsakat sårskada på hundens nosrygg/mun.

Han har härutöver under perioden den 1 juli till den 8 september 2015 dagligen slagit hunden.

Av våldet har hunden åsamkats fysiska skador i form bulor och smärta/ömhet.

Tingsrätt: Göteborg

Mål nr: B 2963-16

Brottets Datum: 2015.12.31

Domslut Datum: 2017.05.31

Lagbrott: Djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Frikänd

Detaljer: Den åtalade red hästen Sugarboy Petoj i en montétravtävling på Åby travbana den 31 december 2015. På upploppet använde hon sitt spö mot hästen i vart fall tio gånger. Vid montétravtävlingar förs ekipaget i travtempo – till skillnad från vad som är fallet vid vanliga travtävlingar – inte av en kusk i sulky utan istället av en ryttare som sitter på hästen eller snarare står gränsle över den med fötterna i

stigbyglarna.

 

Veterinären på plats var banveterinär vid den aktuella tävlingen med huvudsaklig uppgift att se till att hästar inte kommer till skada samt att vid misstanke om brott mot djurskyddslagen anmäla till Jordbruksverket eller polisen. Han reagerade på den åtalades användning av spöet, varför han efter loppet tittade på hästen i stallet och fotograferade vad han tyckte var märken efter spöet på hästens hals. Han anmälde även spöanvändningen till polisen så som misstänkt brott mot djurskyddslagen.

Tingsrätt: Haparanda

Mål nr: B 511-16

Brottets Datum: 2013.11.15-2015.02.12

Domslut Datum: 2016.06.21

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 80 å 50 kr, brottsofferfond 800 kr, företagsbot 30 000 kr rättegångskostnader 2 300 kr

Detaljer: Den åtalade har utsatt 46 kor för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Det hände någon gång mellan den 15 november 2013 och den 12 februari 2015 i Moån, Kalix kommun. Djurhållaren underlät att ge djuren tillräckligt med mat och vatten eller tillräcklig tillsyn. Han underlät även att ge djuren vård eller andra nödvändiga åtgärder vilket bland annat resulterade i att djuren blev magra och utmärglade, smutsiga och fick blodiga/variga bölder på kroppen.

 

Det yrkas att tingsrätten ålägger djurhållaren att betala en företagsbot om 50 000 kronor på grund av angivna brott begångna i utövningen av näringsverksamhet. Som näringsidkare har djurhållaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Djurhållaren har i sin näringsverksamhet underlåtit att ge sina djur tillräckligt med vatten och mat eller tillräcklig tillsyn vilket resulterat i att djuren blivit magra och

utmärglade. Han har även underlåtit att ge djuren vård eller vidta andra nödvändiga åtgärder vilket resulterat i att djur blivit sjuka.

Tingsrätt: Helsingborg

Mål nr: B 5090-16

Brottets Datum: 2016.07.05-2016.07.17

Domslut Datum: 2016.11.11

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 40 å 150 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Den åtalade har utsatt en igelkott för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Det hände någon gång den 5 juli 2016 i, Grevie, Båstads

kommun. Han slog på igelkotten med en snöskyffel så att den skrek och jamade. Han tog sedan upp igelkotten på snöskyffeln och kastade in den i en plåtvägg.

Tingsrätt: Hudiksvall

Mål nr: B 1129-16

Brottets Datum: 2013.12.01-2014.03.18

Domslut Datum: 2016.10.28

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Villkorlig Dom, dagsböter 40 å 50 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Länsstyrelsen genomförde den 4 februari 2013 en djurskyddskontroll på hennes fastighet i Vallsta. Det konstaterades brister vid kontrollen

som medförde att hon förelades att senast den 5 mars 2013 tillse att samtliga djur gavs foder i tillräcklig mängd för att garantera en tillräcklig, allsidig

och välbalanserad näringstillförsel.

 

Länsstyrelsen genomförde den 27 mars 2013 en uppföljande kontroll av djurhållningen på nämnda fastighet. På gården fanns då ett åttiotal får. Vid kontrollen hullbedömdes cirka tio tackor och samtliga dessa var kraftig avmagrade. Utfordringen av tackorna skede genom två foderhäckar i vilka det inte fanns något foder. Det var slut på både kraftfoder och grovfoder. Tackorna bedömdes inte få tillräcklig näringstillförsel. På liggytorna fanns endast nertrampad, kladdig halm. I tackornas lösdrift fanns inga rena och torra liggytor för djuren att tillgå. Länsstyrelsen förelade djurhållaren att omgående och senast den 8 april 2013 bl.a. tillse att samtliga djur dagligen skulle ges foder i tillräcklig mängd, att fåren fick tillgång till torra och rena liggplatser, att de fick tillgång till grovfoder samt att de ökade i hull.

 

Länsstyrelsen genomförde därefter, den 7 maj 2013, en uppföljande kontroll av djurhållningen på djurhållarens fastighet. De tidigare bristerna avseende djurens liggplatser och tillgång till grovfoder ansågs då uppfyllda, men bristerna gällande fårens hull och utfodring kvarstod. Tillräckliga åtgärder för att få upp fåren i normalhull hade inte vidtagits. Djuren utfordrades med kornkross direkt på ströbädden, vilket inte bedömdes som lämpligt då djuren måste leta mat på marken bland avföring. Djuren utfordrades med sex deciliter kornkross per tacka och dag, vilken inte kunde anses vara tillräckligt. Eftersom fåren inte hade ökat i vikt sedan i februari ifrågasattes mängden foder som djuren fick och fodrets näringsinnehåll. Ett lamm hade dött och djurhållaren skulle kontakta veterinär beträffande tillvägagångssätet vid obduktion av djuret. Två lamm hade kommit till gården från en annan uppfödare. Sedermera framkom att det inte hade påvisats några parasiter i träckproven. Länsstyrelsen beslutade den 17 maj 2013 att förelägga djurhållaren att omgående och senast den 20 maj 2013 tillse att samtliga får dagligen gavs ett för djurslaget anpassat foder i tillräcklig mängd, att

samtliga får ökade i hull samt att senast den 16 juni 2013 inkomma med dokumentation om antal får som hade dött under tiden september 2012 – 20 maj 2013 och, om det var känt, orsaken till varför djuren dött. Av föreläggandet framgår att ett större antal får, främst lamm, hade dött.

 

Länsstyrelsen genomförde den 4 juli 2013 ännu en kontroll av djurhållningen på djurhållarens fastighet. Av rapporten från kontrollen framgår att det på gårdenfanns 35 tackor, 21 lamm och två baggar. Flera tackor hade ökat i hull men några av dem var fortfarande magra eller mycket magra samt behövde öka i hull. Tidigare träckprov visade inte på att fåren skulle vara angripna av inälvsparasiter. Då en del tackor var tunna i hullet bedömdes näringstillförseln som otillräcklig för dem. Länsstyrelsen beslutade den 5 juli 2013 att förelägga djurhållaren att snarast och senast den 5 september 2013 tillse att samtliga får dagligen gavs ett för djurslaget anpassat foder i tillräcklig mängd, tillse att samtliga får hölls i tillfredsställande gott hull samt senast den 5 augusti 2013 inkomma med uppgift om antal djur som hade avlidit under tiden september 2012 – 5 juli 2013 och, om det var känt, orsaken till varför djuren hade avlidit.

 

Länsstyrelsen gjorde den 12 september 2013 ytterligare en kontroll av djurhållningen på djurhållarens fastighet, varvid samtliga djur hölls på bete. Det gjordes därför ingen kontroll av stallmiljön. De djur som kunde hullbedömas bedömdes ha godtagbart hull. Djurhållaren hade inte inkommit med

efterfrågade uppgifter angående avlidna djur.

 

Länsstyrelsen kontrollerade djurhållningen på djurhållarens fastighet den 14 januari 2014. På fastigheten hölls då 50 får. 38 tackor som hölls i ladugården saknade en torr och ren liggplats. Det var cirka tio minusgrader och det foder som fanns bestod av en djupfryst rundbal med ensilage.

Fodret var stenhårt på ytan. Dricksvatten fanns i en hink i utrymmet inomhus. Isskorpan i hinken var en cm tjock. Tre tackor som nyligen hade lammat hade inte möjlighet att söka foder ute vid rundbalen. De saknade foder och dricksvatten. Samtliga hullbedömda tackor, 13 stycken, hade ett hull som var mycket under det normala. Baggar hölls i en lada där det saknades torr och ren ströbädd samt vatten. Flera av baggarna hade diarré och tre av ungbaggarna hade hull under det normala. Fårhållningen bedömdes som oacceptabel ur djurskyddssynpunkt. Djurutrymmena bedömdes inte vara utgödslade på flera år. Ströbäddsytorna var inte rena och torra. Av rapporten från kontrollen framgår att enligt djurhållaren hade fåren varit magra sedan förra vintern. De hade utfordras med ensilage sedan september, men inte ökat i hull. Hon hade därför den 2 januari 2014 kontaktat en distriktsveterinär

som bl.a. tog ett foderprov.

 

Länsstyrelsen beslutade den 13 mars 2014 att omhänderta samtliga får, cirka 50 stycken, och lamm som fanns på djurhållarens fastighet. Av beslutet framgår att det hade påträffats döda lamm vid två av kontrolltillfällena, den 31 janauri 2013 och den 7 maj 2013. Vidare framgår att djurhållaren inte hade kommit in med uppgifter om dödligheten i djurbesättningen. Länsstyrelsen bedömde att hennes får hade utsatts för otillbörligt lidande genom att de inte getts tillräckligt med foder och dricksvatten samt genom att de inte hade haft torr och ren liggyta.

 

Fåren omhändertogs den 18 mars 2014. Av ett journalutdrag framgår att tre baggar avlivades av djurskyddsskäl.

 

Polisen begärde att Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) skulle undersöka två baggar, varav den ena hade anträffats död och den andra avlivats av veterinär. SVA obducerade baggarna och i dess rapport med slutsvar framgår följande. Båda djuren var i mycket dåligt hull och visade kraftiga tecken på blodbrist. Det ena djuret hade en kraftig infektion av inälvsparasiter inkluderat löpmagsmask. Dessa parasiter var blodsugande. Djuren var kraftigt infekterade av blodsugande löss. Den kraftiga parasitbördan bedömdes starkt ha bidragit till djurens dåliga näringstillstånd. Detta i samband med parasitorsakade sjukdomssymptom anges ha medfört ett lidande för djuren.

Tingsrätt: Hudiksvall

Mål nr: B 2389-16

Brottets Datum: 2016.04.15-2016.07.14

Domslut Datum: 2017.05.02

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 100 å 80 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 1 000 kr

Detaljer: Den 8 april 2016 gjorde länsstyrelsen en kontroll av djurhållningen hos djurhållaren och uppgav i sin rapport från kontrollen att fem av de 29 nötkreatur som fanns i ladugården var magra. Bedömningen var att dessa djur inte kunde anses ha fått ett foder som garanterade en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Kontrollen ledde till att djurhållaren den 15 april 2016 förelades att snarast, dock senast den 28 april 2016, se till att samtliga nötkreatur var tillfredställande rena och vidta åtgärder för att de magra nötkreaturen skulle öka i hull.

 

Den 2 juni 2016 gjordes en ny kontroll av djurhållningen. Då angavs att åtta av 26 uppbundna djur i ladugården hade ett hull mycket under det normala och att de var kraftigt avmagrade. Individnummer för dessa kor angavs. Det bedömdes att utfordringen inte gett dessa kor tillräckligt med näring för deras behov, alternativt att de inte kunnat tillgodogöra sig näringen. Djurhållaren uppgav att han hade gjort förändringar för att komma tillrätta med nötkreaturens dåliga hull. Då djuren trots detta var ännu magrare än vid den tidigare kontrollen rekommenderades djurhållaren att ta kontakt med veterinär och/eller foderrådgivare. Djurhållaren fick ett nytt föreläggande att snarast, dock senast den 4 juli 2016 inkomma med en skriftlig redogörelse för hur han skulle komma att utfodra de kor som var kraftigt avmagrade och tillse att samtliga djur som han höll fick tillgång till den mängd foder av god

kvalitet som de behövde för att deras individuella behov skulle tillfredställas och så att de djur som behövde det skulle kunna öka i hull.

 

Vid en tredje kontroll den 14 juli 2016 ansågs sju kor ha ett hull mycket under det normala och det bedömdes att den kraftiga avmagringen borde ha föranlett kontakter med djurhälsovården eller veterinär. En veterinär tillkallades för bedömning. Enligt veterinären bedömdes sju kor vara utsatt för ett lidande på grund av sitt kraftiga underhull. Dessa kor omhändertogs liksom de kalvar som respektive ko fött och som diade sin moder.

Tingsrätt: Hudiksvall

Mål nr: B 2483-16

Brottets Datum: 2016.04.01-2016.04.27

Domslut Datum: 2017.04.20

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 50 å 170 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 1 000 kr

Detaljer: Av den åberopade kontrollrapporten framgår att Länsstyrelsen den 26 april 2016 gjorde en oanmäld kontroll av djurhållningen på djurägarens fastighet i Mörtsjö i Njutånger. Vid kontrollen observerades uppskattningsvis 18 vuxna katter. Katterna var skygga och gick inte att kontrollera på nära håll. De kunde fritt gå in och ut ur huset genom en lucka i köksdörren, som ledde ut till ladugård/förrådsbyggnad. Minst fyra av katterna (två gråa långhåriga katter, en brungrå långhårig katt med vita tecken samt en svart katt med vita tecken) bedömdes vara i stort behov av veterinärvård samt pälsvård och Länsstyrelsen beslutade därför att dessa djur omedelbart skulle omhändertas enligt 32 § djurskyddslagen. Det beslutades även att

två små kattungar skulle omhändertas eftersom miljön där katterna vistades bedömdes som mycket bristfällig och då det inte var klarlagt om någon av de vuxna omhändertagna katterna var mamma till dem.

 

Beslutet om omhändertagande dokumenterades i ett skriftligt beslut den 11 maj 2016.

 

Katterna togs till veterinär för undersökning den 27 april 2016. Undersökningen genomfördes av legitimerade veterinär. Av utlåtandet från undersökningen framgår, såvitt nu har betydelse, bl.a. följande. Två grå långhåriga katter (katt 1 och 2) var båda mycket magra vilket tyder på att deras vård varit eftersatt en längre tid. Att de var magra kunde bero på att de inte fått tillgång till tillräckligt med mat eller att de led av sjukdom t.ex. omfattande parasitangrepp eller annan systemisk progredierande sjukdom. Bedömningen var att dessa två katter hade utsatts för påtagligt lidande under åtminstone flera veckor baserat på hur kraftigt avmagrade de var vid undersökningen. En brungrå långhårig katt (katt 3) hade två sår på halsen som orsakat den smärta. Såren kunde ha uppkommit av att katten fastnat eller varit bunden och försökt ta sig loss. Kattens munstatus var mycket dålig med tandlossning, brutna tänder och tandköttsinflammation. Detta bedömdes ha orsakat katten smärta varje gång den tuggat. Bedömningen var att

denna katt hade utsatts för kraftigt lidande. Munstatusen hade antagligen varit dålig en längre tid (månader) medan såren på halsen var mer svåra att bedöma hur länge de funnits.

 

Länsstyrelsen tog beslut om att de tre nu aktuella katterna omedelbart skulle avlivas av djurskyddsskäl.

 

Närmare hörd över åtalet har djurägaren uppgett bl.a. följande. Han bor ensam på en gård i Mörtsjö som är hans föräldrahem. Han har haft katter under lång tid och med tiden har antalet utökats. Huset är sammanbyggt med en loge och katterna kunde vara både inne och på logen när de inte var utomhus. När myndigheten kom hade han 13 eller 14 katter hos sig men endast åtta eller nio av dem var hans egna. Några katter hade kommit till gården under hösten i samband med att ett jordbruk i närheten hade lagt ner sin mjölkproduktion och de inte längre fick mat där. Dessa katter var skygga och höll sig undan.

Tingsrätt: Jönköping

Mål nr: B 705-13

Brottets Datum: 2012.06.04

Domslut Datum: 2016.05.04

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Efter en anmälan från allmänheten åkte Länsstyrelsen den 22 maj 2012 till den plats där kaninerna skulle finnas. I en hästtransportvagn fanns burar med kaniner staplade på varandra. Vagnen stod i direkt solljus, det var 23 grader varmt ute vid tillfället, och det var helt svart inne i transportvagnen. Kaninerna saknade såväl vatten som mat. Via registreringsnumret klargjordes att vagnen ägdes av djurhållaren och försökte få tag på henne, dock utan att lyckas. När hon kom tillbaka dagen därpå stod vagnen kvar; det fanns då vatten till kaninerna och lådorna var rena. Hon konstaterade att förhållandena då var bättre än dagen innan, bortsett från värmen; någon mätning av temperaturen i vagnen gjordes dock inte. Efter att hon väntat fick hon kontakt med djurhållaren, som fick en – två dagar på sig att flytta vagnen. Djurhållaren sade att hon skulle flytta kaninerna till ett

stall. Den 4 juni 2012 konstaterades att hon inte följt den tidigare tillsägelsen och att kaninerna fortfarande förvarades i hästtransportvagnen men hade flyttats till en annan gata. Vagnen stod också vid detta tillfälle i direkt solljus och kaninerna hölls fortfarande i små burar i totalt mörker och de saknade såväl vatten som hö. Detta föranledde att ett beslut om omedelbart omhändertagande fattades. Hur kaninerna haft det från den 23 maj till den 4 juni 2012 känner hon inte till. Även om hon inte är veterinär anser hon att kaninerna utsatts för lidande, dels då de uppenbarligen under en längre tid varit utan vatten, dels på grund av det klimat som de vistats i.

 

Av åberopade besiktningsblanketter/veterinärintyg framgår att kaninerna genomgick en veterinärbesiktning den 5 juni 2012, dvs. dagen efter det att de omhändertogs. Av blanketterna framgår bl.a. att kaninerna var törstiga/uttorkade och att flertalet var magra och hade långa klor.

Tingsrätt: Jönköping

Mål nr: B 3544-15

Brottets Datum: 2014.05.15

Domslut Datum: 2016.04.12

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 40 å 270 kr

Detaljer: Den 15 maj 2014 lät djurhållaren transportera en ko till Skövde slakteri. På slakteriet upptäcktes att kon var högdräktig med en fullgången kalv. Aktuell ko betäcktes den 28 juli 2013. Den 15 oktober 2013 gjordes en dräktighetsundersökning där kon konstaterades vara dräktig.

Tingsrätt: Kalmar

Mål nr: B 614-16

Brottets Datum: 2015.10.17-2015.11.17

Domslut Datum: 2016.10.13

Lagbrott: Djurplågeri samt brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 40 å 90 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 1 500 kr

Detaljer: Av uppgifterna har framgått att en myskanka och fem får har påträffats den 17 november 2015 samt ytterligare fjäderfän den 18 november 2015 under sådana förhållanden som framgår av åtalet.

 

Myskankan har trampat på stället och fört huvudet fram och tillbaka och dragit näbben längs buren. Enligt en expert utvecklas stereotypier på grund av brister i miljön och innebär att den varit utsatt en viss tid för allvarligt lidande.

 

I målet är utrett att fåren utsatts för det lidande som framgår av gärningsbeskrivningen under aktuell tid. Fåren köpts under våren och att djurhållaren verkat klövarna vid ett tillfälle. Djurhållaren har underlåtit att klippa och hålla pälsen ren, underlåtit att verka klövarna samt inte tillsett att fåren hade skydd för väder och vind.

 

Djurhållaren har underlåtit att tillse att myskankan, nämnd ovan, haft vatten, torr och ren liggplats samt skydd för väder och vind. Han har vidare

underlåtit att klippa klorna på höns och tupp samt underlåtit att tillse att fjäderfän på gården haft tillgång till vatten, foder, tillräckligt utrymme samt

rena liggytor.

Tingsrätt: Kalmar

Mål nr: B 950-16

Brottets Datum: 2015.06.01-2015.09.29

Domslut Datum: 2016.05.24

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Efter en anonym anmälan åkte Länsstyrelsen oanmält till gården. På gården såg de ett tjugotal djur i en hage och i ett annat utrymme såg de tre kalvar. De tittade på djuren tillsammans och de kunde konstatera att många djur hade dåliga klövar och några hade sår samt att djuren hade dåligt hull. En ko hade mycket svårt att gå och en hade ett skadat juver. Klövar ska verkas ca två gånger per år. Djur som har problem med klövarna hamnar i

en ond cirkel och magrar slutligen. Om klövar inte verkas blir fotställningen annolunda vilket påverkar hur leder och kropp belastas. Det är svårt att säga när i tiden klövarna borde ha verkats då detta är individuellt och beror på utfordring, underlaget de går på och hur mycket de mjölkar. Djurhållaren kom hem under inspektionen och denne uppgav att han skadat en arm vid det senaste tillfället då han verkat klövarna. De anser att de sår djuren hade borde ha setts över omedelbart. Klövar ska verkas vid behov men det är svårt att ange något tidsintervall då detta kan variera. I förevarande fall hade det gått alldeles för lång tid. Det är smärtsamt att ha långa klövar. När klövarna växer ändras kornas benställning och lederna i benet. Vidare tänjs böjsenan ut vilket också är smärtsamt. Hornet på klöven består av många små rör, vilka blir sköra när belastningen ändras och det kan föranleda bristningar i hornet. En ko som får ont vill inte röra sig och leta föda varför den magrar av. Sår innebär ett lidande om det är en aktiv inflammation men det krävs en närmare undersökning av veterinär för att fastställa detta. Någon sådan undersökning gjordes inte vid tillfället. De fynd som gjordes föranledde att ytterligare åtgärder måste vidtas.

 

Han har drivit gården i ca 30 år och haft omkring 600 kor. Han drabbades hårt under mjölkkrisen och under maj och juni månad sålde han ut merparten av djuren och sa upp sina anställda på gården. Han försattes i konkurs runt den 20 juli 2015. Vid konkursutbrottet fick han en förfrågan av förvaltaren om han ville sköta gården under konkursen vilket han accepterade. Han fick 12 000 kr per månad i ersättning för att sköta djurhållningen av de kor som då fanns kvar. När han accepterade att sköta djuren trodde han att detta skulle pågå under en kort period men gården var svårsåld och perioden blev längre än han insett. Under konkursen hade han ingen rådighet över ekonomiska frågor. Sedan de anställda hade slutat var han ensam om att sköta djuren. Han var trött då han inte haft semester på länge och han mådde psykiskt dåligt till följd av konkursen och oron för sin ekonomiska situation. Trots att han inte kände att han var rätt man att ta ansvar för gården åtog han sig detta då han inte såg sig ha något alternativ.

 

Han är medveten om att djurens klövar behövde verkas vid den tid då Länsstyrelsen kom på inspektion men det var svårt för honom att som ensam arbetskraft ta in korna i ladugården för att utföra detta. Vidare hade han skadat en arm vid ett tidigare tillfälle då han verkade klövar. Han ville inte fråga konkursförvaltaren om medel för att anlita personal till hjälp med att ta in djuren och verka klövarna då han tyckte att detta skulle vara pinsamt och svårt att förklara för en som inte var insatt. Han kände också pressen av att inte öka konkursboets kostnader. Enligt hans mening har djuren inte mått så pass

dåligt att de lidit till följd av att klövarna inte verkats och han har inte medvetet struntat i att ta hand om sina djur.

 

De djur som var kvar då han åtog sig uppdraget av konkursförvaltaren var de sämsta korna, vilket kan förklara att de inte hade mycket hull. Övriga djur hade sålts för avel eller slakt dessförinnan. Djuren hade gott om bete och han hade funderat lite över varför de inte la på sig men han kontaktade inte veterinären av kostnadsskäl.

 

Beträffande de djur som befanns vara skadade (1403 och 415) hade han inte sett några skador före Länsstyrelsens inspektion och skadorna har enligt hans uppfattning uppkommit strax dessförinnan. Om han hade sett sår hade hade sprayat detta med bakteriedödande spray. Beträffande sårskorpan på juver, 409, hade såret funnits under ett par veckors tid. Då kon slickat på såret har det blivit varigt. Han hade inte behandlat såret med bakteriedödande spray, vilket är möjligt att göra men han var väldigt trött vid tillfället. Han avlivade de tre skadade korna efter inspektionen men inte på grund av att det fanns ett akut behov av det, utan för att det var den mest lönsamma lösningen.

Tingsrätt: Kalmar

Mål nr: B 1297-16

Brottets Datum: 2015.11.17-2015.11.19

Domslut Datum: 2016.09.21

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 40 å 70 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Måndagen den 16 november 2015 var djurägaren ute och jagade hare tillsammans med sin hund Bella. Efter en stund rymde Bella. Eftersom hon har en sändare på sig kunde han se hur hon rörde sig i skogen. Han ropade på henne, men hon kom aldrig. På tisdagen sökte han upp henne med hjälp av sändaren. Han hittade henne i ett dike. När han hittade henne var hon svullen om benen. Eftersom hon inte klarade av att gå hem själv fick han hämta sin bil. När han kom tillbaka med bilen hade hon förflyttat sig ungefär åttio meter från platsen där han först hittade henne. Eftersom hon inte själv kunde ta sig in i bilen fick han bära in henne. Hon sov hela vägen hem. Han förstod att hon var skadad men tänkte att benen kanske var stukade. När

de kom hem ville hon bara ligga i hundgården och sova och äta. Hon ville inte gå ut på några promenader. Hon förflyttade sig genom att hasa. Den 19 november 2016 åkte han iväg med henne till veterinären. Han lämnade Bella hos veterinären för undersökning och åkte själv hem. På kvällen ringde veterinären och sa att Bellas båda framben var brutna och att de var tvungna att avliva henne. Han har haft många hundar innan Bella och är även hundägare idag.

 

När hunden togs emot på djursjukhuset hade hon väldigt ont. De var tvungna att ge henne smärtstillande dropp i tre timmar innan det ens gick att undersöka henne. Hunden hade något som kallas ”wind-up”, vilket inträder efter långvarig smärta och innebär att man bara behövde peta på henne för att hon skulle skrika. Det är inte ofta hundar har så ont. Vid undersökningen försökte de ställa henne upp eftersom hon inte kunde stå själv. Veterinären märkte då att hennes framben krepiterade vilket betyder att benpiporna skavde emot varandra. Vid röntgen kunde konstateras att båda frambenen var brutna. Om en hund är så skadad att den inte själv kan gå in i en bil bör vård uppsökas direkt. Under tiden hon undersökte hunden låg hunden hela tiden ner och hade en ojämn andning och ojämn hjärtfrekvens vilket tyder på att hon hade väldigt ont. Ägaren berättade att hunden under tiden han haft henne hemma innan de åkt i väg till djursjukhuset bara hade kissat en gång och att hon inte hade haft avföring. En hund ska åtminstone normalt vilja gå ut för att göra sina behov. Att hunden trots allt åt kan förklaras av att det vara fråga om en relativt överviktig hund.

Tingsrätt: Linköping

Mål nr: B 165-16

Brottets Datum: 2015.03.20

Domslut Datum: 2016.04.01

Lagbrott: Djurplågeri samt brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 100 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Vid besök av veterinär så var han på gården i ungefär en timme och undersökte ca 35 får. Han undersökte både de äldre och yngre fåren. Det fanns ett får som hade lammat ute under natten som de inte fick tag på. Han såg lammen på håll i hagen. De såg ut att leva och vara friska, men han undersökte dem inte närmre. Han undersökte inte heller fodret. Vid undersökningen av fåren kände han på deras lymfknutor, ländrygg och revben, undersökte deras tänder, päls, klövar och tittade på deras slemhinnor, vilket är en bra indikation på allmänt hälsotillstånd. Det finns ett allmänt använt hullbedömningsschema på en skala från noll till fem som man använder för får, där man känner över ländryggen och tvärskotten för att bedöma fårets muskelmassa och fett. Ett får som ligger på fem på skalan är så pass fett att man knappt känner utskotten, medan ett får som ligger på tre på skalan har ett lagom hull. Vid tillfället då han undersökte fåren var det 18 stycken får som hade hull om ett till två på skalan. Två till tre av fåren var så utmärglade att han borde ha använt sig av noll på skalan, då han kände vartenda revben och käklinjen på dem. Det måste ha tagit minst två till tre veckor för fåren att tappa så mycket hull. Ett av fåren hade gula slemhinnor, vilket förmodligen berodde på avmagringen. Får är känsliga djur och äter inte foder de inte tycker om. Fåren behöver högt kvalitativt foder då deras magar inte är särskilt stora. Det var inte så att de får han undersökte inte hade fått något foder alls, men de har under en längre tid haft brist på näring. Under sommarperioden behöver fåren inget spannmål. Fåren kan äta hö på vintern, men måste även få spannmål, beroende på kvalitén på grovfodret. Är fodret för näringsfattigt får de inte tillräckligt med energi. Får kan således svälta ihjäl trots rik tillgång på foder om det är för energifattigt. Får kan avmagra fort om de är sjuka. Tackor som producerar mycket mjölk kan

magra av på några veckor. De sista veckorna en tacka är dräktig tar lammen stor plats och utrymmet i vången minskar. Då behöver de kraftfoder, eftersom de har dubbelt så stort energibehov. Om ett får inte får tillräckligt att äta idisslar det mer. Detta gör att fårets mage blir sur vilket kan orsaka frätskador i magen och slå ut mikrofloran. Det kan bli hemska skador i magen och tarmen på fåret och att börja fodra upp och få ordning på det igen kan bli svårt. Han förstod att många av tackorna var dräktiga, men vet inte hur länge de hade varit det. Högdräktiga tackor ska ha ca ett kilo spannmål om dagen. Om en dräktig tacka inte får tillräckligt med foder hämmas moderkakans tillväxt vilket gör att fostret inte växer tillräckligt. Lammen

som föds kommer då att vara svaga. Tackan kommer inte heller kunna producera tillräckligt mycket mjölk. Vid undersökningstillfället konstaterades vidare att många av fåren hade övervuxna klövar. Vissa av klövarna var flera centimeter för långa och hade börjat bli som korkskruvar. Klövarna ska verkas 2-3 gånger per år. Om klövarna inte verkas finns det en risk för att fåren kan få klövböld vilket är smärtsamt för dem.

Tingsrätt: Linköping

Mål nr: B 702-16

Brottets Datum: 2015.01.02

Domslut Datum: 2016.04.15

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Penningböter 2000 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Livsmedelsverket besiktigar alla djur som kommer in till slakt. Detta djur hade ett horn som stack in genom huden bakom höger öga. Hon tog alltså bilder av det. Hon vill minnas att hon pratade med slakteripersonalen om att bevara hornet efteråt men av någon anledning gjordes det inte. Hon kunde därför inte undersöka hur långt hornet gått. Det hon kunde konstatera var att hornet hade penetrerat huden och att det inte fanns någon

uppenbar inflammation, svullnad, rodnad eller blod i området. Men det fanns en sårkant runt där hornet gick in i huden. Där var det helt tydligt att hornet gått igenom huden. Hon är helt säker på att hon såg den mörka, trasiga hudkanten runt omkretsen av hornet. Den var som ett gammalt sår. Det tyder på att hornet gått in i huden för en längre tid sedan. Det gick inte att få in ett finger mellan hornet och benet. Hon kan inte säga att detta är ett särskilt känsligt område på djuret.

 

I Underrättelse om djurskydd till länsstyrelsen, har hon också bedömt att djuret utsatts för ett långvarigt lidande. Avsaknaden av en pågående inflammation tyder på att det förflutit drygt en vecka innan det börjat läka ihop med ärrvävnad. Att horntillväxten varit 1-2 cm per år har hon hämtat från Jordbruksverkets vägledning. Nu vet hon inte hur långt hornet har stuckit in genom huden men att det gått klart igenom huden, minst ett par millimeter, kunde hon konstatera. Hon såg inte hornspetsen. Hon kan inte svara på när något slutar göra ont vid tryck på nerverna och hon kan därför inte säga hur länge lidandet varat. Detta diskuterade hon med sina kollegor. Hon har senare funderat över om smärtan kan gå förlorad av att nerven blivit så pass klämd att känseln i området gått förlorad. Att ett horn har gått igenom huden är ett sådant fall då det är uppenbart att man upprättar en underrättelse. Det här borde ha tagits om hand när man sett i vilken riktning hornet gick och långt innan hornet gick igenom huden. Hon kan inte svara på om stuten haft någon ömhet eftersom hon inte minns att hon tryckte på området kring hornet. Hon kan inte påstå att djuret led vid undersökningen. Det fanns inte några tecken på smärta men det kan förutsättas att det gjort ont då hornet gick in genom huden.

Tingsrätt: Linköping

Mål nr: B 2987-16

Brottets Datum: 2015.12.15-2016.02.22

Domslut Datum: 2016.12.06

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Flera djur gick ute utan skydd för väder och vind. Djuren hade lämnats utan tillsyn och drev fritt omkring i skog och mark för att leta efter föda, vatten och skydd. De utegående djuren hade inte utfordras under cirka tre veckors tid. Djuren har därmed utsatts för lidande. Djuren var magra och flera var kraftigt avmagrade och underutvecklade. Djur som till synes bedömdes vara 6-8 månader var enligt identitetshandling flera år gamla vilket visar att bristerna som inneburit lidande pågått under en längre tid. Vid kontroll var tre djur döda, av dessa låg två djur i ligghallen och ett djur låg i hagen. Djuren hade inte fått veterinärvård eller extra tillsyn och omvårdnad. Djuren hade enligt uppgift från djurhållaren dött av avmagring och kyla.

Länsstyrelsen beslutade den 22 februari 2016 att omedelbart omhänderta samtliga djur. När polisen den 29 februari 2016 skulle märka och gruppera de omhändertagna djuren var ett av djuren på fastigheten i sådant dåligt skick att djuret fick avlivas av djurskyddsmässiga skäl på grund av lidande. Djuret var kraftigt avmagrat, apatiskt och orkade inte resa sig upp.

 

På gården fanns totalt 45 stycken nötkreatur. Av dessa var tre djur döda och ytterligare ett djur fick avlivas senare. Sammanlagt var det 41 stycken djur som inte avled och av dessa var 30 stycken kor/kvigor och elva stycken tjurar.

 

Av veterinärutlåtande framgår bland annat att hennes bedömning är att djuren har lidit av svält, att de har utfordrats bristfälligt under en längre tid, flera månader, och heller inte haft ständig tillgång till vatten. Av utlåtandet framgår vidare att de instängda djuren har utsatts för ett betydande lidande. De hade hullpoäng 1 vilket är den lägsta bedömningen som är möjlig. De djur som gick lösa i skogen hade klarat sig något bättre, eftersom de har kunnat

tugga på kvistar. Emellertid har de periodvis haft svårt att hitta en torr liggplats och de har frusit och haft svårt att hitta vatten. Även dessa djur, dvs. de som vistades utomhus, har lidit av underutfordring och tuffa förhållanden. De var magra (hull 1,5 till 2).

Tingsrätt: Linköping

Mål nr: B 3161-16

Brottets Datum: 2012.01.01-2012.09.23

Domslut Datum: 2016.11.24

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Penningböter 2000 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 5 000 kr

Detaljer: Länsstyrelsen i Östergötland beslutade den 24 september 2012 att samtliga nötkreatur skulle omhändertas. Härefter fattade länsstyrelsen

den 2 oktober 2012 ett beslut som innebar att de omhändertagna djur vars identitet inte var möjlig att fastställa skulle avlivas genom polismyndighetens försorg. I anledning av detta beslut fick veterinär i uppdrag att avliva två tjurar. I vart fall det ena djurets klövar var kraftigt förväxta vilket föranledde en polisanmälan för djurplågeri (0500-K49894-12). Ytterligare en polisanmälan gjordes i mars 2013 (0500-K7680-13). Denna senare anmälan avser ett djur som befunnit sig på annan plats och som avlivats den 6 februari 2013.

 

Länsveterinär har studerat de åberopade fotografierna. Fotografierna i förundersökningsprotokollet utvisar klövarna på frambenen på vad som ser ut att vara ett och samma djur. Med hänsyn till hur långa klövarna är skulle det förvåna henne om inte även bakbenen hade långa klövar. Hon kan inte komma på någon genetisk åkomma som skulle kunna orsaka att endast klövarna på frambenen växer onormalt mycket. En klöv växer vanligtvis en centimeter per månad vilket innebär att de inte kan ha verkats på över tolv månader. Det verkar märkligt att det endast är ett djur av flera hundra som

har haft förväxta klövar på detta sätt. När ett djur har förväxta klövar innebär det att benen hamnar i en felställning med felaktig belastning på lederna vilket leder till smärta hos djuret. Ju tyngre djuret är desto värre blir snedbelastningen. Vanligtvis syns det att djuret har ont eftersom det haltar.

Tingsrätt: Luleå

Mål nr: B 1398-16

Brottets Datum: 2013.12.18-2014.05.09

Domslut Datum: 2016.09.20

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 100 å 100 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Länsstyrelsen genomförde en kontroll av djurhållningen med anledningen till att de åkte till gården initialt var att det hade inkommit en anmälan från slakteriet om att några lamm som hade slaktats hade fått kasseras då de varit för magra. I december 2013 gjordes en första kontroll.

Vid kontrolltillfället i december 2013 gick det inte att göra en hullbedömning då djuren var för stressade men de kunde se att fåren var lite magra. De kunde även se att fåren var oklippta och hade långa klövar. Hon och två till åkte ut i maj 2014 för att följa upp kontrollen. De kom dit och gick ut till fårhuset med djurhållaren och gick igenom rapporterna. Hon fick tag i ett får som hon fångade in och hon hade lagt sig ned. Fåret var väldigt magert och man kunde ta händerna runt ryggraden. Även ett till får som hon fick tag på var lika magert. Något får hade bra hull så skicket var varierande. De ringde efter veterinären som kom dit. De kontrollerade alla djuren genom att avgränsa ligghallen med en sluss. Alla får och lamm kontrollerades. De lamm som kunde kontrolleras var alla i bra skick. Briserna med ull, klövar och smuts ska uppmärksammas när man gör den dagliga tillsynen. Om man fångar in dem är det lätt att se att klövarna är långa. Inte om de ligger ned.

 

En veterinär blev uppringd av Länsstyrelsen under beredskapstid sent en fredagkväll. Hon blev ombedd att åka ut till en gård. Hon kom dit sent på kvällen och hittade ett antal får i varierande hälsoskick. Många var magra, de hade gödselpansar, filtad päls, fullvuxna klövar, ont i munnen och svårt att äta. Fårstallet var indelat i två avdelningar, de satte upp grindar för att avgränsa utrymmena. De skjutsade in alla djur på ena sidan och kontrollerade sedan ett djur i taget. De tittade genom varje punkt på varje får. När de var klara släppte de fåret vidare. Det var inte möjliget att kolla alla lamm för några smet. Det hon skrivit i rapporten stämmer. Det är det första uppdraget hon utfört på får men hon har gjort hullbedömningar på andra djur och även kontrollerat klövar och tänder dagligen. Grunden är densamma på alla klövbärande djur. Djurhållaren var inte med ute i fårstallet. Fåren hade inte varit i bra skick. Dräktiga får prioriterar lammen på bekostnad av sin egen hälsa. De får som var i värst skick avlivades. Hon rekommenderade avlivning på några stycken men det var inte många.

Tingsrätt: Lund

Mål nr: B 1235-16

Brottets Datum: 2015.05.25

Domslut Datum: 2016.06.01

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 40 å 250 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 2 000 kr

Detaljer: Djurhållaren har utsatt sex slaktsvin för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Det hände den 25 maj 2015 eller några dagar dessförinnan i Eslövs kommun. Djurhållaren har före transport till Scans slakteri i Kristianstad märkt svinen med sitt leverantörsnummer genom

att med en tatueringshammare doppad i färg slå in numret i sidan på svinen. Han har märkt fem av svinen med fem tatueringar och ett svin med sex

tatueringar, mot normalt två stycken märkningar (en märkning på varje kroppshalva). Detta har orsakat svinen onödig och inte helt kortvarig smärta.

Peter Persson begick gärningen av grov oaktsamhet.

Tingsrätt: Lund

Mål nr: B 1915-15

Brottets Datum: 2013.11.19

Domslut Datum: 2016.02.24

Lagbrott: Djurplågeri samt Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 50 å 50 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 5 000 kr

Detaljer: Djurhållaren bor ensam på en gård där hon har haft getter i omkring 40 år. Vid den tid som omfattas av åtalet höll hon omkring 90 getter som hobby och i syfte att hålla markerna öppna. Den 26 november 2013 gjorde Länsstyrelsen en oanmäld djurskyddsinspektion efter en anmälan om att getter sprang runt i trakten och att getter hade fastnat i stängsel. Vid inspektionen upptäcktes sju döda djur, två djur som inte kunde resa sig (Get

1 och 2) och ett sjukt ungdjur (Get 3).

 

Av kontrollrapporten framgår följande. I det s.k. gamla stallet påträffades instängd i en box en get som endast hade stumpar till bakben (Get 4). Inne i boxen fanns plastbyttor och hink men inget foder eller vatten. I det gamla stallet fanns totalt omkring 60 getter som hade möjlighet att gå in och ut ur byggnaden. Det fanns inget foder eller vatten varken i eller utanför byggnaden. Två av de döda getterna låg i denna byggnad. Utanför ingången låg en av getterna (Get 1) som inte kunde resa sig. På den inhägnade innergården och i det gamla boningshuset vistades omkring 12 getter. I ett litet utrymme låg en död get och en get som inte kunde resa sig (Get 2). Det fanns inget vatten eller foder till getterna i dessa utrymmen. I logbyggnaden fanns omkring 13 getter. I denna byggnad påträffades fyra döda getter och en svårt medtagen get (Get 3). Det fanns halm men inget annat foder eller

vatten. Fyra getter fick avlivas av veterinär på grund av djurskyddskäl och tre av dessa obducerades dagen efter.

 

I samband med inspektionen fattade länsstyrelsen beslut om akut omhändertagande av samtliga getter. De omhändertagna djuren, 82 stycken,

transporterades med hjälp av Djurambulansen i Skåne till polisens djurhärbärge i Höganäs. Getterna inspekterades visuellt när de anlänt till Höganäs. I samband härmed avlivade hon en get (Get 5) som var i dåligt skick med muskeltremor, vinglighet och dålig koordination.

 

I samband med inspektionen har Länsstyrelsen gjort följande iakttagelser. Get 1 låg på marken utanför stallet och kunde inte komma upp. Den cyklade med benen i luften. De lyfte in geten i stallet men den kunde fortfarande inte resa sig. Get 2 låg också ner med avföring bakom. Den måste ha legat ett tag. Get 3 gick vingligt och mådde inte bra. Det fanns inget foder eller vatten. Flera av djuren verkade lida brist på näring och vatten. En get slickade i sig regnvatten som samlats på en sten. Get 4 befann sig i ett utrymme, en box, som var helt igenspikad. Den hade begränsat rörelseutrymme och den kunde inte ta sig ut. Geten saknade en bit av öronen och ryggen sluttade eftersom den saknade bakben. Länsstyrelsen uppfattade det som att det fanns en rodnad på benstumparna. Länsstyrelsen gjorde ingen bedömning av getternas hull. Länsstyrelsen iakttog inget anmärkningsvärt när djuren lastades. De döda djuren hade inte dött samma dag som inspektionen genomfördes.

 

Veterinär har undersökt de fyra getter som avlivades i samband med inspektionen. Get 1 och 2 var så svaga att de inte kunde resa sig upp. De var mycket sjuka, hade svag puls och visade tecken på uttorkning. Båda var magra. Enligt hans bedömning var de utsatta för lidande. Get 3 var en liten, 2 - 3 månader gammal, get som var svag och vinglade fram. Den var tillsmutsad i baken och hade svårt att följa med flocken. Liksom de andra två var denna get mager. Han samrådde med länsveterinären innan han beslutade att avliva denna get. Geten svaga tillstånd innebar att den var utsatt för stress vilket tillsammans med uttorkningen utgör ett lidande för djuret. Get 4 var en tacka som fanns i en liten avgränsad del av stallet. Den saknade nedre delen av bakbenen, under hasorna. Han anser att den rörde sig konstigt. Geten var med största sannolikhet utsatt för lidande till följd av de saknade bakbenen. Den lade sig ner på frambenen för att kunna äta. Det fanns tryckskador på buken och benen vilket inte är vanligt hos getter. När getens ben blev skadade genom förfrysning har den varit utsatt för stort lidande. En kraftig diarré kan på ett par dagar uttorka och försvaga ett djur. Infektioner kan ha snabba förlopp och en djurägare måste tillkalla veterinär.

 

En veterinär har obducerat tre av de getter som avlivades före transporten nämligen Get 2 – 4. Get 2 hade mycket dåligt hull, på gränsen till utmärgling. Den hade en omfattande leverskada vilken möjligen hade orsakats av parasitangrepp och magkatarr. En get med leverskada blir mycket påverkad i

allmäntillståndet. Djurägaren bör lägga märke till att djuret bl.a. är orkeslöst. Även Get 3 hade mycket dåligt hull och den led av kraftig tarmkatarr med en icke fungerande tarm. Djuret var kraftigt angripet av parasiter och i mycket dåligt skick. Vid omfattande parasitangrepp är det tveksamt om det räcker med avmaskning. De utrymmen som djuren hålls på måste saneras. Djuren kan inte vara i samma fållor och veterinär måste tillkallas. Enligt hennes bedömning har både Get 2 och 3 varit utsatta för lidande på grund av leverskadan och tarmproblemen. Båda djuren har svultit ihjäl. Vad gäller Get 4 kan hon inte uttala sig om orsaken till varför geten saknade bakben eller hur skadan har uppstått. Under alla förhållanden har geten varit utsatt för ett lidande i samband med att den förlorat bakbenen, oavsett om det skett genom förfrysning eller på annat sätt. Sedan skadan läkt har lidandet varit

lindrigare men levnadsförhållandena har inte varit acceptabla för en get. Tryckskadorna på bröstbenet är anmärkningsvärda och troligen en följd av getens onormala rörelsemönster. Huden på benstumparna har förmodligen varit öm. Varken utemiljö eller ett stall är någon lämplig miljö för en get med denna typ av skada.

Tingsrätt: Lund

Mål nr: B 2541-15

Brottets Datum: 2014.01.14-2014.01.20

Domslut Datum: 2016.04.29

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 70 å 230 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 20 605 kr

Detaljer: Den 14 januari 2014 genomförde länsstyrelsen en oanmäld kontroll av djurhållningen. På fastigheten hålls ca 150 nötkreatur i ”nya stallet” och ”gamla stallet”, dikor och tjurar hölls i nya stallet, medan kvigorna hölls i gamla stallet. Alla djur saknade vatten vid kontrollen. Djurhållarna uppgav att de inte hade fått vatten kontrolldagen. Tjurarna och de dikorna som stod på den sidan av stallet hade fått frusen pulpa innan kontrollen. Dikorna som inte fått något foder stod och råmade missnöjt, troligtvis på grund av hunger. Enbart tjurarna hade normalhull. Alla dikor och kvigorna var under normalhull. Vissa var mycket magra. Kvigorna var eftersatta i sin tillväxt, de såg ut att vara födda 2013, men var födda våren 2012. Kvigorna saknade foder, men fick hösilage av djurhållarna under kontrollen. En av djurhållarna följde med för

att tolka, men frågade inte den andra djurhållaren frågorna som vi ställde, utan svarade på dem själv. Det fanns även skaderisker hos djuren i form av fönster utan skydd samt elinstallationer i gamla stallet som kvigorna kunde komma åt.

 

Vid kontrollen var vattensystemet trasigt. Djurhållaren uppgav att djuren vattnades i foderrännan. Detta ger inte djuren ett lugnt och naturligt intag av vatten. Inga tecken kunde ses på att djuren hade vattnats i foderrännan. Torra och rena liggplatser saknades hos större delen av djuren. Det fanns skaderisker i form av maskindelar etc. i hagen som dikorna hade tillgång till.

 

Med anledning av de iakttagna bristerna i djurhållningen skedde en ny inspektion den 20 januari 2014. Vid kontrollen noterades att djurantalet var oförändrat och att djuren hölls uppstallade på samma sätt som vid kontrollen den 14 januari 2014. Bristerna som konstaterades vid förra kontrollen var inte åtgärdade samt att nya hade tillkommit En mycket medtagen ko påträffas liggandes bakom ett par rundbalar i ett öppet skjul där traktorn parkeras.

I byggnaden där kon befinner sig råder utomhusklimat. Kon saknar foder och vatten och gödselhögen bakom henne visar att hon har legat ett par dagar. Veterinären undersöker henne och konstaterar att hon sedan en längre tid har problem med livmoderframfall. Hon är helt orkeslös. Två sjuka/skadade tjurar hålls i stallet närmast vägen. Båda två har gödselpansar på lår och mage. Ströbädden är torr och ren. En mindre mängd vatten finns i en balja. De fönster som finns i boxen är oskyddade och kan nås av djuren. Den ena tjuren har ett svullet framben som den ogärna sätter ner. Den förflyttar sig genom att hoppa. Den andra tjuren har problem med munnen och gapar och vrider underkäken upprepade gånger. Ökad salivering. När den försöker äta får den inte i sig fodret utan tappar det. Hullet är under normalt. I nya stallet har djuren på vänster sida drank när kontrollen inleds.

I övrigt saknas foder och vatten. Djuren råmar, troligtvis av hunger och törst, och slickar frenetiskt på foderbordet.

 

Av utredningen framgår vidare att Länsstyrelsen gjorde bedömningen att de tre i den sista rapporten särskilt omnämnda djuren var så illa däran att de skulle avlivas omedelbart, vilket också skedde. Djurkropparna har obducerats av laboratorieveterinär.

 

OK 027-1) Trätunga – åldersbedömd till 3-4 veckor gammal. En trätunga är en infektion av tungan som gör att djuret inte kan röra tungan normalt och därför får svårt att äta. Detta förklarar att djuret dreglade och var svullen under käken. Detta anses vara orsaken till att djuret hade magrat av och var i dåligt hull. Prognosen för att skadan kan läka är mycket dåligt.

 

OK 027-2) Äldre fraktur av höger frambens kotled – åldersbedömd till över 6-8 veckor gammal. Prognosen för självläkning är mycket dålig. Leden blir stel. Skadan anses som mycket smärtsam, speciellt i det akuta stadiet.

 

OK 027-3) Akut kraftig infektion av slidframfall samt kraftig varig infektion av livmodem. 2-3 veckor gamla skador i ryggmuskulaturen i korsryggen vilket talar för att kon kan ha legat 2-3 veckor utan att kunna resa sig. Slidframfallet har sannolikt uppkommit under den tid kon har legat. Det dåliga hullet talar för att hon inte har kunnat komma åt att äta ordentligt. Prognosen för muskelskadorna anses vara mycket dåliga. Spiken i nätmagen (vasst) ger anledning till inappetens och har dålig prognos. Slidframfallet och den kraftigt variga livmoderinflammationen hade mycket dålig prognos. Kon hade ingen framtid som produktionsdjur i det skicket hon var.

 

Alla djuren var gödselbemängda och i dåligt hull, vilket talar för att miljön de har vistats i har varit bristfällig vad gäller rengöring och torr ströbädd samt utfodring. Alla djuren har utsatts för ett onödigt lidande under en lång tid, från 2 – minst 8 veckor. De påvisade skadorna har alla varit skador som det gick för djurägaren att upptäcka. Alla skadorna krävde veterinär undersökning och behandling/alternativt avlivning. Frakturen av höger framben på tjur nr. 114 bedömes vara mycket smärtsam, speciellt i det akuta stadiet.

 

I samband med inspektionen den 20 januari 2014 togs beslut om att samtliga kvarvarande djur omedelbart skulle omhändertas eftersom bristerna i djurhållningen bedömdes som allvarliga och det sågs som utsiktslöst att de skulle rättas till.

 

Djurhållningen på gården är fundamentalt bristfällig. Vid besöket saknade många djur både foder och vatten. Majoriteten av djuren var i dåligt hull då de inte får/eller har tillräcklig tillgång till foder eller tillräckligt med näringsriktigt foder. Några djur var kraftigt avmagrade. Gruppering av djur enligt hull och näringsbehov har inte genomförts. Det finns inte tillräckligt med ätplatser till alla djuren. Bommen vid foderbordet var för låg och många djur hade skav i nacken. Djuren kunde därmed inte äta i naturlig ställning. Det uppstår orättvis konkurrens om fodret vid foderplatsen när det finns både hornade och hornlösa djur i en grupp. Den nyfödda kalven hölls separerad från kon som därmed inte kunde ge den di. Akut sjuka djur måste få vård omedelbart.

Om man väljer att inte behandla ett akut sjukt djur bör det avlivas omgående. Majoriteten av djuren på gårdarna var angripna av pälsätare. Hygienen var allmänt eftersatt. Många djur var gödselförorenade. Skaderisk föreligger när det finns gamla maskiner med skarpa detaljer i djurens miljö. Hängande och nedfallen slingrande ståltråd/taggtråd kan orsaka skador. Oskyddade fönster och för djuren tillgängliga elinstallationer utgör skaderisk. Djur som underutfodras, eller saknar foder och vatten utsätts för lidande. Djur som är hårt angripna av pälsätare utsätts för lidande. Akut sjuka/skadade djur som inte får behandling utsätts för lidande. Undertecknad är enig med beslutet att omedelbart omhänderta samtliga djur på fastigheten.

 

Med anledning av beslutet om omedelbart omhändertagande fördes resterande djur till en uppstallningsplats i Össjö där de under de följande dagarna undersöktes av veterinär.

 

Den 22 januari 2014 observerades att en kviga haltade kraftigt på höger bakben. Vid vidare undersökning upptäcktes att djuret hade en ståltråd virad runt benet som gnagt sig en bra bit in i huden och medfört att en del av huden hade börjat dö och ramla av. Veterinären har bedömt att djuret utsatts för lidande i minst två veckor. Vid klinisk undersökning den 23 januari 2014 av en måttligt avmagrad kraftigt nedsmutsad kviga befanns att djuret led av en obehandlad klövspalt som orsakat mycket smärta. Djuret bedömdes i intyget ha utsatts för lidande i veckor. Samma dag ställde hon en liknande diagnos på ytterligare en kviga. Veterinären har vidare berättat att hon den 2 februari 2014 undersökt en kraftigt avmagrad ko som kastat sitt foster ett par dagar tidigare. Enligt veterinären måste kon ha varit avmagrad redan före omhändertagandet vilket i sig inneburit ett lidande för djuret. Samtliga nu

nämnda djur fick avlivas av djurskyddsskäl. Besättningen i övrigt såldes antingen som livdjur eller till slakt.

Tingsrätt: Lund

Mål nr: B 4519-15

Brottets Datum: 2014.10.06-2014.11.06

Domslut Datum: 2016.01.27

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 100 å 220 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 4 175 kr

Detaljer: Djurägaren har utsatt hunden Rex, en åtta år gammal dobermannhane, för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Det hände i vart fall mellan den 6 oktober 2014 och den 6 november i Staffanstorp, Staffanstorps kommun. Han har förvarat hunden i en bur inne i bostaden, vilket inte är tillåtet, och buren har dessutom varit för liten, vilket begränsat hundens möjligheter att röra sig och medfört hudförtjockningar. Han har inte rastat hunden i tillräcklig omfattning, vilket medfört att den varit överviktig, haft muskelatrofi och delvis uträttat sina behov inomhus och i buren. Han har inte gett hunden nödvändig vård för kronisk ytteröroninflammation, vilket medfört klåda och han har själv avlivat hunden genom att placera den i ett vattenfyllt badkar och trycka ner den under vattnet tills den drabbats av akut cirkulationssvikt och drunknat, vilket medfört panikångest för hunden.

Tingsrätt: Lund

Mål nr: B 4766-15

Brottets Datum: 2013.02.20

Domslut Datum: 2016.02.03

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 60 å 150 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 4 156 kr

Detaljer: Ingemar har varit lantbrukare sedan 1983 och har idag en gård med ca 135-140 mjölkkor. Anders är köttdjursproducent och producerar ca 1 000 slaktdjur om året. Anders utför dessutom transport av egna och andras djur till slakterier. Den 20 februari 2013 hämtade Anders tre av Ingemars kor, däribland den i målet aktuella kon med djuridentitet SE 033469 ID 0236 (fortsättningsvis nr 236), och körde dem till slakteriet Ugglarp i Hörby. På slakteriet besiktigades ko nr 236 av veterinären. Denne bedömde att kon var för sjuk för att slaktas och beslutade om omedelbar avlivning. Därefter gjordes anmälan om djurplågeri.

 

Veterinären och är anställd av Livsmedelsverket. Han är stationerad på slakteriet i Hörby. Hans uppdrag är att utföra levandedjurbesiktningar innan

djuren förs till slakt. Han besiktigar ca 400 djur om dagen och har arbetat med detta i tio år. Djuren transporteras till slakteriet på lastbilar som stannar vid en lastbrygga. Djuren ska sedan själva ta sig ut ur lastbilen, upp på lastbryggan och in i en drivgång där besiktning sker. Därefter förs djuren till ett stall där de förvaras fram till slakten. Personalen på slakteriet får inte hjälpa ett djur att ta sig ut från den lastbil det kommit i. Han var inne i drivgången den aktuella dagen när en anställd på slakteriet bad honom att komma eftersom en ko inte ville gå av lastbilen. När han kom till kon stod den på lastbryggan ca en meter från lastbilen. Kon ville inte röra sig. Personal från slakteriet försökte flytta kon genom drivhjälp, men den reagerade inte. Kon var avmagrad och ville inte belasta sina bakben. Vidare hade kon en svullnad på vänster sida, en svullnad på höger bakben samt svullna hasor. Han beslutade om omedelbart avlivning på plats. Kon avlivades på lastbryggan kl. 14.15, som det också antecknats i den anmälan om bristfälligt djurskydd vid slakt som upprättades vid tillfället. Att djuret var avmagrat kunde han tydligt se på bäckenbenet. Han ser många kor om dagen och vet när en ko inte är frisk. Kon var höggradigt avmagrad men avmagringen i sig var inte så allvarlig att den ensam gett skäl att avliva kon. Den ena svullnaden satt på kons högra bakben. Svullnaden var stor och kan ha tryckt på nerverna i benet. Kon hade även en stor svullnad på vänstra bröstväggen. Vidare var kons bakhasor inflammerade och svullna. Det är inte vanligt att kor har problem med hasorna. Eftersom kon haltade innebar svullnaden i hasorna säkert ett

lidande för henne. Kon haltade och hade ont i båda benen, men mest i det vänstra. Det var därför den stannade på lastbryggan och inte ville gå vidare. Djur får inte obduceras på slakteriet. Vid en obduktion hade det kunnat avgöras om svullnaderna och inflammationerna orsakats av bakterier eller av t.ex. sparkar från andra djur. Ett djur som har svullna leder eller är halt får inte slaktas. En sådan ko får inte heller transporteras. Kon måste ha haft besvär med avmagring och svullnader i mer än en vecka. Djuret anlände till slakteriet strax före kl. 14.15 då avlivning skedde. Det kommer ca 25 lastbilar varje dag till slakteriet och djuret hade inte kunnat stå och blockera lastbryggan i en timmes tid vilket varit fallet om transporten anlänt redan

kl 13.10 som Anders Johansson påstått. Kon blev aldrig insläppt i slakteriet och hade inte lämnat lastbryggan när han såg den.

Tingsrätt: Lycksele

Mål nr: B 546-16

Brottets Datum: 2015.10.03-2015.12.03

Domslut Datum: 2016.12.07

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 50 å 120 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 2 000 kr

Detaljer: Djurhållaren har brustit i sin tillsyn av en stut med ID-nummer SE 018358 1583-1. Trots att djuret visat tecken på skada eller ohälsa bestående i att stutens horn vuxit in i huvudet vilket medfört lidande har djurhållaren underlåtit att snarast ge djuret nödvändig vård eller avliva djuret.

Tingsrätt: Malmö

Mål nr: B 8413-13

Brottets Datum: 2013.10.03

Domslut Datum: 2016.12.22

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Skyddstillsyn, brottsofferfond 800 kr och skadestånd 12 780 kr

Detaljer: Den 21 september 2013 gjorde polisen en husrannsakan på djurhållarens fastighet. Polisen påträffade i ett växthus en krokodil. Länsstyrelsen beslutade att omedelbart omhänderta krokodilen enligt 32 § djurskyddslagen.

 

Av bilder och av vittnesmål har framkommit att det i växthuset var mycket trångt och belamrat och att den ca 2 meter långa krokodilen inte hade särskilt stora utrymmen att röra sig på. Det har således bl.a. framkommit att det fanns krukor, vassa stenar och trasiga föremål, bl.a. en trasig glasruta. Av bilder och av vittnesmål har dessutom framkommit att krokodilen endast hade tillgång till två mindre vattensamlingar om sammanlagt några få kvadratmeter.

Tingsrätt: Nacka

Mål nr: B 1452-16

Brottets Datum: 2013.10.03

Domslut Datum: 2016.09.06

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 100 å 170 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 2 000 kr

Detaljer: Vittnet har uppgivit följande. Hon var under hösten 2015 ute och rastade sin hund när hon iakttog djurägaren och hans hund. Hon känner inte honom men hon hade innan händelsen sett honom vid flera olika tillfällen. Vid det med åtalet avsedda tillfället lyfte han vid två tillfällen upp sin hund i kopplet från marken och slog den mot en vägg så hårt att hon hörde dunsar. Hunden gav ljud ifrån sig och sprattlade i samband med att den dunsade in i väggen. Orsaken till hennes uppfattning, att händelsen inträffade under hösten 2015, är att det inte var snö på marken och att sikten var god eftersom det inte var mörkt. Dessutom var belysningen på platsen god. När han hade lämnat platsen stegade hon upp avståndet från den plats där hon hade gjort iakttagelsen till den plats där den ifrågavarande händelsen ägde rum. Avståndet var cirka 30 meter.

Tingsrätt: Norrköping

Mål nr: B 2779-14

Brottets Datum: 2012.01.01-2013.06.19

Domslut Datum: 2016.11.23

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 75 å 50 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 8 000 kr

Detaljer: Enligt länsstyrelsens djurinspektör så var maj 2013 första gången hon besökte djurhållarna men hon visste att det varit djurskyddsärenden där tidigare. Det var fråga om ett oanmält besök efter en anonym anmälan. En veterinär var också med vid besöket. I stallet kände de att det var något som inte stämde. Det var smutsigt, mörkt och fullt med foder i gångarna. Hästarna stod i smuts. Hingsten verkade inte ha varit ute på flera år. Ett sto hade en uppsvälld mage och förväxta hovar. Det var lågt i tak och galler och spikar stod ut. Hästarna stod i en bädd som bestod av gödsel och gammal halm.

Flera av hästarna mådde inte bra och de var utsatta för lidande. Av de fem hästar som stod inne avlivades två omedelbart. Ett sto hade helt deformerade hovar och deformeringen hade pågått en längre tid. Vid ett efterbesök i juni 2013 var bristerna kvar. Även de hästar som var utomhus vid besöket i maj hade förväxta hovar och var i dåligt skick.

 

Enligt veterinären, vid besöket i maj 2013 fanns fem hästar i stallet, varav en hingst och fyra ston. Hingsten gick i en box där dörren inte gick att öppna eftersom hingsten trampat i halm och gödsel som växt på höjden. Hingsten kunde inte stå rak i boxen utan slog i öronen i taket. Den hade inte varit ute på avsevärd tid. Ett av stona var i väldigt dåligt skick på grund av att hovarna inte skötts. Den hästen plågades och för att flytta den fick hon bedöva hovarna. Ytterligare en häst var avmagrad men det berodde inte på brist av foder utan måste ha en annan orsak. Hästarna hade fullt med mat. Galler i boxarna hängde på trekvart och var på väg att ramla ner i boxarna. Två hästar avlivades direkt. Ytterligare två hästar har avlivats men detta vet hon inte

något om.

Tingsrätt: Nyköping

Mål nr: B 2377-16

Brottets Datum: 2013.09.13-2013.11.13

Domslut Datum: 2016.10.19

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 500 kr.

Detaljer: Djurskyddshandläggaren vid Länsstyrelsen gjorde ett hembesök hos djurhållaren den 13 november 2013. Han var vid tillfället inte hemma men två hundar fanns i bostadshuset. Inne i det obebodda bostadshuset, i ett av rummen, förvarades två hundar. Dessa kom inte fram förens vi hade knackat på fönstret en längre tid. Då började en svart större hund av obestämd ras att skälla och blev synlig. Hunden såg tunn ut och var grå om

nosen. Den andra hunden, en stor schäferkorsning, tog sig fram till fönstret en stund senare. Den kunde inte stå på bakbenen utan satt ner och drog sig fram med hjälp av frambenen. Bakbenen låg åt sidan och såg något förtjockade och stela ut. En stekpanna stod på golvet i rummet men det gick inte att se om den innehöll något. Vattenskål syntes inte till.

 

Djurskyddshandläggaren förelade honom att omgående ta Gemini till veterinär vid äventyr att Gemini annars skulle tvångsomhändertas. Hans granne

tog därvid Gemini till veterinären.Veterinären tog emot Gemini som anlände i bil. Gemini var inte i stånd att ta sig in på kliniken så hon avlivade honom i bilen. Gemini låg i bakluckan och var knappt kontaktbar. Han var väldigt utmärglad, uttorkad och gammal. Revbenen och knotorna syntes genom huden. Muskulaturen var nästan obefintlig. Det gällde hela kroppen men framträdde särskilt på bakbenen. Gemini hade dött om hon inte hade avlivat honom. Gemini var i den åldern då en hund av hans ras brukar dö men uttorkningen, utmärglingen och muskelförtviningen var inte naturlig med hänsyn till åldern. Han skulle ha tagits om hand tidigare men det är svårt att säga när. Det måste dock ha rört sig om månader och allra minst en månad.

Gemini har inte mått bra. Han var visserligen gammal men han har varit för länge i ett för dåligt skick. Om Gemini var mentalt närvarande har han lidit. Som hundägare borde man ha upptäckt detta.

Tingsrätt: Skaraborg

Mål nr: B 2983-16

Brottets Datum: 2015.02.16-2015.03.02

Domslut Datum: 2016.11.22

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 30 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr.

Detaljer: Djurskyddskontrollanten vid Länsstyrelsen Västra Götalands län den 16 februari 2015 kontrollerade hur djurägarnas husdjur hade det. Katten Nisse bedömdes som sjukast. Nisse skulle tas till veterinär senast den 20 februari 2015. Av handlingarna framgår vidare att han den 25 februari 2015 uppgett att en vän avlivat Nisse. Den 27 februari 2015 framkom det att Nisse varken var avlivad eller undersökt av veterinär. Den 2 mars 2015 hämtades Nisse av polis. Nisse undersöktes samma dag av distriktsveterinären som konstaterade att Nisse troligen var njursjuk. Nisse var avmagrad, muskelfattig samt hade problem med rinnande nos, rosslig andning, klåda, skabb i öronen, tandsten och tandköttsinflammation. Länsstyrelsen fattade omedelbart beslut om att Nisse skulle avlivas.

Tingsrätt: Skellefteå

Mål nr: B 417-16

Brottets Datum: 2015.06.09-2015.06.10

Domslut Datum: 2016.05.30

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 30 å 170 kr och brottsofferfond 800 kr.

Detaljer: Djurhållaren har av oaktsamhet låtit transportera en ko med en fullgången kalv i livmodern innebärande att mer än 90 procent av dräktighetstiden gått eller att transporten skett inom 28 dygn före beräknad förlossning. Transporten har skett från Lillkågeliden i Kåge, Skellefteå kommun, till slakteriet i Gällivare. Oaktsamheten har bestått i att han inför transporten inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förvissa sig om att inte mer än 90 procent av dräktighetestiden gått eller att mer än 28 dygn återstått till beräknad förlossning trots att kon varaktigt vistats tillsammans med en tjur. Transporten ägde rum under tiden mellan den 9 juni 2015 och den 10 juni 2015 från Lillkågeliden i Kåge, Skellefteå kommun.

 

Veterinären gjorde först en levandedjursbesiktning och sedan en köttbesiktning. Vid köttbesiktningen och hittade hon en fullgången kalv. Det är inte lätt att se om kon är dräktig. Det enda sättet att se det är via en rektal undersökning. Det är undersökningar som görs hos leverantören. Hon mätte kalven och vägde den, därefter kollade hon om kalven hade framtänder. Framtänderna visar om den är fullgången. Hon tittade runt pälsen vid naveln. Kalven

var åtta och en halv månad. Kon är dräktig i nio månader och tio dagar. Det var mindre än tio procent kvar av tiden. Hon har ingen uppfattning om aktivitetsmätare är ett bra sätt att mäta kons dräktighet. Det är vanligt att man gör dräktighetsundersökningar innan kor skickas till slakt.

Tingsrätt: Skellefteå

Mål nr: B 679-16

Brottets Datum: 2015.12.15-2016.01.20

Domslut Datum: 2016.09.14

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 60 å 200 kr och brottsofferfond 800 kr.

Detaljer: Djurhållaren bedrev under den i målet aktuella perioden mjölkproduktion på gården i Burträsk. Han hade såsom djurhållare ett större antal mjölkkor, ungdjur och kalvar på gården. Den 20 januari 2016 åkte personal från Länsstyrelsen Västerbotten förbi hans gård och fick då syn på ett djur i en hage som betedde sig ”konstigt”. Man valde därför att åka ner till gården för att tala med honom. I samband med detta upptäcktes att en grupp ungdjur hölls i en ligghall utan strö, foder eller vatten samt att djuren överlag såg magra ut. Det beslutades att man skulle återvända samma dag för att, tillsammans med en veterinär, utföra en kontroll av djurhållningen.

 

Vid denna kontroll deltog djurhållaren, djurskyddshandläggaren och två av hennes kollegor från Länsstyrelsen samt distriktsveterinären. Härvid noterades en del brister i djurhållningen innebärandes i huvudsak att en del av djuren var mycket magra samt att flera av djuren inte haft någon torr och

ren liggplats och därför var väldigt smutsiga. Det konstaterades att anledningen till djurens magra tillstånd var att flera av dem hade utfordrats med undermåligt foder samt periodvis saknat tillgång till foder och vatten. Bristerna förelåg huvudsakligen hos ungdjuren utomhus och kalvarna som hade tagits in till ladugården. De djur som omfattas av åtalet är de sex ungdjuren med nr 574, 595, 602, 603, 606 och 610 (ungdjuren) samt de fyra kalvarna med nr 632, 638, 640 och 1512 (kalvarna). Länsstyrelsen beslutade den 22 januari 2016 att omedelbart omhänderta dessa djur, liksom en del andra djur, samt att samtliga utan ett av de nämnda djuren skulle avlivas.

 

Av det veterinärintyg som upprättades efter kontrollen framgår bl.a. följande. De ungdjur som gått ute (däribland nr 574, 595, 602, 603, 606 och 610)

hade inte fått tillräckligt med foder och vatten. De hade inte heller haft en torr och varm liggyta. Vattentillgången bedömdes ha varit bristfällig i minst två dygn och djurens dåliga hull tydde på att fodertillgången och/eller fodrets näringsvärde inte varit tillräckligt under en längre tid (veckor). Ungdjuren var mycket avmagrade med muskelatrofi, innebärande att de fått för lite foder och för lite protein och därför börjat bryta ner muskler för att klara sig. Att djuren dessutom var smutsiga tydde på att de inte haft en torr och ren liggplats. Djuren hade gått ute med dåligt hull och inget strö och frös därför lätt. Den omständigheten att djuren dessutom var smutsiga medförde att pälsen inte isolerade mot kylan. Vid tidpunkten för kontrollen var det -20 grader utomhus. Ungdjuren hade utsatts för ett väsentligt lidande under en längre tid (veckor) då de inte fått tillräckligt med foder för att hålla hullet. Ungdjuren

hade också varit törstiga under en kortare tid (dagar) samt frusit då de gått ute i kylan under nämnda förhållanden.

 

Vidare framgick att även de kalvar som stod i ladugården (däribland nr 632, 638, 640 och 1512), men som tidigare hade gått ute, var magra och hade utsatts för ett liknande lidande. Kalvarna med nr 632 och 640 var, liksom ungdjuren, kraftigt avmagrade med muskelatrofi. Kalv nr 638 var måttligt avmagrad och nr 1512 hade en nästan hårlös, lusangripen hals, var måttligt tunn i hullet och gick ensam i en box där det var trångt att få in huvudet på foderbordet.

 

När beslutet om omhändertagande och avlivande av djuren skulle verkställas den 26 januari 2016 hade djurhållaren redan avlivat några av de djur som omfattades av beslutet. Obduktion genomfördes sedermera avseende ungdjur 602, som avlivats av djurskyddsskäl. Av obduktionsrapporten framgår följande. Ungdjuret var ungefär hälften så stort som det borde ha varit med hänsyn till dess ålder och hullet var mycket under normalt. Den uppsvällda buken och den främmande kroppen av ensilageplast som påträffades i våmmen (magen) hade högst sannolikt medfört smärta och lidande för djuret, vilket borde ha uppmärksammats av djurhållaren.

Tingsrätt: Stockholm

Mål nr: B 13947-16

Brottets Datum: 2016.09.05

Domslut Datum: 2017.01.23

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 60 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr.

Detaljer: Den åtalade har genomfört sexuell handling med djur då han vidrört och smekt en hunds penis. Av utredningen framgår att den åtalade begick gärningen i samband med att han skulle utföra vissa reparationsarbeten i djurhållarens lägenhet och sedan han fått syn på hunden som befann sig i lägenheten. Annat har inte framkommit än att gärningen pågick under en begränsad tid; 10-20 sekunder. Hunden drabbades inte av några synliga skador.

Tingsrätt: Södertälje

Mål nr: B 1048-16

Brottets Datum: 2015.07.01-2015.08.30

Domslut Datum: 2016.09.07

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 40 å 230 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 5 000 kr

Detaljer: Av det videoklipp som åklagaren har presenterat framgår bl.a. att den åtalade befinner sig i en trädgård samt att han på ett avstånd av ca tio meter siktar och därefter skjuter åtta skott mot en kanin med en Soft Air Gun-pistol. Kaninen springer sedan i väg ett par meter bort till en grusgrop på tomten och stannar, varefter han går fram till den och avlossar ytterligare nio skott. Han lämnar sedan kaninen till synes livlös på marken. Under senare delen av händelseförloppet rullar kaninen runt på marken på ett sätt som antyder att den försöker att återfå sin kroppskontroll.

 

Enligt tingsrätten framgår det tydligt av videoklippet att han har uppsikt över kaninen under hela händelseförloppet samt att han avlossar flera skott mot den, på såväl långt som nära avstånd. Mot denna bakgrund anser tingsrätten att hans uppgifter att pistolen inte var laddad och att han hade svårt att iaktta kaninens reaktion har motbevisas av åklagaren. Tingsrätten saknar vidare skäl att ifrågasätta vittnets uppgifter att kaninen har orsakats lidande av såväl fysisk- som psykisk natur.

 

Det måste ha varit uppenbart för honom att kaninen skulle kunna orsakas lidande om den blev beskjuten med en Soft Air Gun-pistol. Enligt tingsrätten är det därför utrett att han uppsåtligen har utsatt kaninen för lidande utan att det fanns godtagbara skäl för det, på det sätt som åklagaren har gjort gällande.

Tingsrätt: Södertörn

Mål nr: B 3146-16

Brottets Datum: 2015.05.29

Domslut Datum: 2016.05.31

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 100 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr.

Detaljer: Vittnet satt på ett café vid Högdalens centrum och hörde att någon kastade stenar. Därefter hörde han en del rop och skrik varpå han tittade ut och såg en man som kastade stenar mot fåglarna och skrek att de skulle dö. Han såg även att en av fåglarna skadats i nacken samt att skadan var färsk. Mannen kastade stenar mot fåglarna cirka fem till tio gånger. Stenarna var ungefär tre till fyra centimeter i diameter. Det var ett flertal personer som såg vad som hände, men det var ingen som stoppade mannen. Mannen hade stenar i händerna och stampade efter fåglarna. Han gick fram till mannen som sa att fåglarna skulle bort. Han sa åt mannen att gå därifrån varpå denne gick och satte sig i ett hörn en bit bort och kastade några fler

stenar. Han ringde polisen som snabbt skickade dit en bil. Det är hans uppfattning att mannen försökte skada duvorna. Den duva som mannen hade lyckats skada försökte mannen sedan stampa på.

 

Polisen såg direkt folk med upprörda miner och några pekade mot en duva som hoppade runt och snurrade med ena vingen. Duvan hade en färsk sårskada stor som en femkrona på nacken och duvans ena vinge var helt skadad på så sätt att den var böjd och utfälld. Duvan verkade lida, den kunde inte flyga eller gå utan den försökte ta sig runt med vingen utfälld. Hon fick veta av flera vittnen att det var den åtalade som satt ner intill husväggen, som tillfogat duvan dessa skador. Polisen tog honom till polisbilen för att förhöra honom eftersom flertalet människor runt omkring var mycket upprörda över det inträffade. Han berättade att det var han som hade orsakat dessa skador på duvan och att han hade gjort det genom att kasta stenar på duvan. Han menade att han gjorde samhället en nytta och att det han gjort var rätt samt att han hållit på med detta i ungefär 45 minuter. Duvan var svårt skadad men levde fortfarande. Hon och hennes kollega lämnade över duvan till en annan patrull som beslutade att avsluta duvans liv. Hon

observerade att det i direkt anslutning till duvan fanns stenar som var lika stora som golfbollar. Personerna som befann sig på platsen sa att det var dessa stenar som han hade kastat på duvan.

 

En etolog uttalade sig endast generellt om duvor i allmänhet. Om någon kastar stenar som träffar en duva så är det självklart att det orsakar duvan lidande. Detta trots att duvorna saknar ansiktsuttryck och inte kan visa det på samma sätt som andra djur.

Tingsrätt: Umeå

Mål nr: B 78-16

Brottets Datum: 2015.06.01-2015.07.18

Domslut Datum: 2016.02.25

Lagbrott: Djurplågeri samt brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 50 å 80 kr, brottsofferfond 800 kr och rättegångskostnader 4 838 kr

Detaljer: Länsstyrelsens utförde en inspektion den 2 juli 2015. Ko 180 hade enligt protokoll från den inspektion som genomförts i april 2015, vid vilken veterinären inte närvarat, haft väldigt lite hull, hullklass ett på en femgradig skala, där fem är det högsta. En mjölkko ska ligga i hullklass tre. Olika raser ska ha olika mycket hull och bedömningen av hullklass görs utifrån aktuell ras. Ko 180 är av en sådan ras som är avlad för att producera mycket mjölk. Det gör att kon fortsätter att ge mjölk, trots att den inte får i sig tillräckligt med näring för att kompensera för mjölkproduktionen. Detta gör att kon i stället bryter ner sin muskulatur för att tillgodose energibehovet. Vid kontrollen som utfördes i april diades kon av en nio månader gammal kalv. En så stor kalv kan dia upp till 15 liter mjölk per dag. Kon fick sedan en ny kalv som även den diade henne. Det gjorde att det uppehåll som kon har fått för att bygga upp sitt hull har varit för kort. Hon kunde inte göra någon bedömning av hur kons hull hade förändrats sedan kontrollen i april då hon inte närvarat vid det tillfället. Hennes intryck var ändå att kon inte var på väg ”åt rätt håll” eftersom den kalvat igen. En ny kalv diar normalt mellan sex till åtta liter

mjölk per dag men diar så mycket som kon producerar. Kon sinar någon vecka innan den kalvar på nytt, detta innebär att den tidigare kalven kan ha diat fram till dess. Hon vet dock inte hur lång tid innan den nya kalven föddes den äldre kalven slutade dia. Att kon har fått i sig för lite näring kan bero på att den fått för lite foder, två kilo kraftfoder är för lite för ett djur som ger di, eller på att fodret haft ett för litet näringsinnehåll. Kor kan sluta äta av olika anledningar. Det kan t. ex bero på parasiter eller tandproblem. Om djurägaren vet att han ger kon tillräckligt med mat men den ändå inte får mer hull måste denne tillkalla veterinär för att undersöka orsaken till detta. Förutom att kon var väldigt tunn uppfattade hon den som normal i övrigt. Det är svårt att säga om kon led om den fick foder, hon uppfattade inte vid kontrollen att kon led där och då.

 

Angående ko 200 har det handlat om ett ungdjur. Kon hade vid kontrollen i juli 2015 ett kraftigt förtjockat höger framben med vinkelställning i knäleden. Kon kunde inte stödja ordentligt på benet och av veterinärrapporten från undersökningen den 6 juli 2015 framgår att kon var tre grader halt på en femgradig skala. Hennes första misstanke var att skadan berodde på en fraktur i benet. Att det funnits en fraktur i benet innebär inte att benet gått av helt men den vinkelställning som varit i knäleden tyder på det. Det kan även ha handlat om en infektion eller ligamentskada i benet. Dessa skador är lika illa som en fraktur. Utifrån den läkning som hade skett i benet så gör hon bedömningen att skadan troligen hade funnits i några veckor innan hon gjorde sin kontroll och att den åtminstone funnits en vecka innan kontrollen. Att skadan uppkommit när djurhållaren påstår sig ha upptäckt den

är uteslutet då det tar ett tag för en svullnad att bli så pass stor. Den kallus som funnits vid den veterinärkontrollen som utfördes den 6 juli 2015 tar ett par veckor att bildas. Om djuret hade röntgats eller obducerats hade man bättre kunnat utreda skadan, detta görs inte på nötkreatur. Utifrån skadan så bedömer hon att kon inte har mått bra och haft väldigt ont. Smärtan har kon haft under flera veckor innan kontrollen. Djurägaren skulle ha avlivat kon eller tillkallat veterinär direkt när han upptäckte skadan.

Tingsrätt: Uppsala

Mål nr: B 469-16

Brottets Datum: 2015.04.10-2015.04.15

Domslut Datum: 2016.03.07

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Veterinären har uppgett följande. Djurägaren hade bokat en tid för katten Nisse eftersom hon blivit anmäld för att katten var i dåligt skick. Det var en ekonomiskt knaper situation för henne och hon hade önskemål om den minst kostsamma åtgärden. Det genomfördes ingen undersökning av katten, endast avlivning. Även om hon inte gjorde någon klinisk undersökning, var det tydligt att Nisse inte mådde bra. Den var mycket mager, uttorkad och orkade inte stå. Man känner på nackskinnet att djuret är uttorkat. Nisse var i det närmaste utslagen. En katt blir inte så dålig bara av hög ålder. I de lägen när djur mår mycket dåligt finns det inte några andra möjligheter än avlivning. Det finns ibland ett romantiskt skimmer över att djur ska få somna in hemma. Det är oftast inte så fridfullt. Djuret dör då ofta av svält, uttorkning eller andnöd och det är svårt och plågsamt. I sådana lägen är det lindrigare att avliva djuret. Hon vet inte hur länge Nisse hade överlevt om katten inte hade blivit avlivad. Den var i mycket dåligt skick och skulle antagligen inte förmå att äta själv. Skälen till att en katt hamnar i det skick som Nisse var i varierar. Ofta har det tagit lång tid, men i undantagsfall kan det gå fortare t.ex. vid tumörer. En vanligare orsak är t.ex. njur- eller leversvikt. Då blir djuret gradvis sämre om det inte får hjälp. I vissa sjukdomstillstånd kan det vara så att katten äter och dricker. Det är ytterst sällan hon stöter på djur som är i så pass dåligt skick som Nisse var, men hon har säkert varit med om det någon gång tidigare. En katt räknas som senior från tio års ålder, men kan bli så gamla som tjugo år. Hon har svårt att tro att Nisse under flera månader var så mager som den var i slutet. Hennes bedömning är att Nisse led. Katten kunde inte tillgodogöra sig näring eller behålla vätskenivån i kroppen och orkade inte stå själv. En katt är i behov av att röra sig, äta och dricka. Hon pratade med djurägaren om hur dålig Nisse var och att katten behövde somna in. Djurägaren var ledsen och upprörd både över att katten var sjuk och att hon blivit anmäld.Djurägaren

tyckte att katten kunde ha fått vara kvar hemma och dö. Hon uppfattade djurägaren som oförstående angående vad som behövde göras och att djurägaren inte verkade förstå att hon behövde uppsöka hjälp. Djurägaren var inte oförstående till hur illa det var med Nisse.

Tingsrätt: Vänersborg

Mål nr: B 1639-14

Brottets Datum: 2014.06.17

Domslut Datum: 2016.05.31

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Skyddstillsyn och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Djurskyddsgruppen besökte en fastighet på landsbygden. När de kom fram såg det relativt öde ut. Det fanns ett upphakat fönster och innanför det satt en hund på en stol. Hunden var medtagen. Han lyckades krypa in genom fönstret och gav hunden vatten. I huset fanns mycket hundspillning som inte var färsk. Hans kollega hittade ytterligare en hund, som var död. Den döda hunden var uttorkad och visade tecken på svält. Även den levande

hunden var väldigt mager, han kunde räkna varje revben på hunden. Hundarna hade försökt ta sig ut genom att gnaga på bland annat sängen. Det fanns inget mat eller vatten. Det fanns tomma hundfodersäckar som hade använts som sopsäckar och var fyllda med hundspillning. Hunden hade helt fokus på att på kontakt med någon som kunde hjälpa den.

 

En veterinär undersökte den överlevande hunden, Kina. Hunden var jättemager och hade inget fett. Det var bara revben och hud. Den sortens hund ska inte se ut på det sättet. Det är svårt att säga vad det beror på, det kan handla om till exempel dåligt foder, för lite foder eller sjukdom. Testerna som han gjorde visade på leverförändringar som kan bero på för lite foder. Hunden vägde 3,6 kilo och gick upp nästan ett kilo på en månad efter omhändertagandet. Han kan inte säga hur lång tid det tog för hunden att gå ner i vikt.

 

Han minns inte hur hunden uppträdde. Eftersom han skrivit att hunden hade långa klor måste klorna ha varit väldigt långa. För långa klor kan på sikt ge ledskador på grund av fel ställning för benen. Hunden hade tandsten, vilket är vanligt hos små hundar, och en avbruten tand. Den avbrutna tanden kan innebära att hunden hade ont, men det behöver inte vara så. Hunden hade feber, vilket kan ha varit orsakat av stress.

 

Han tror att hunden mådde ganska dåligt. Det är svårt att säga om hunden lidit, men på sikt skulle den lida. Hundar ska inte se ut så. Han kan inte uttala sig om graden av tillsyn. Han vet inte hur hunden påverkades av att vara instängd.

Tingsrätt: Vänersborg

Mål nr: B 1880-16

Brottets Datum: 2015.06.28

Domslut Datum: 2016.12.14

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Fängelse 2 månader (två narkotikabrott samt olovlig körning), brottsofferfond 800 kr och kostnad för provtagning 2 500 kr.

Detaljer: En granne vittnade att det är väldigt lyhört i fastigheten. Hon har ringt polisen 8-9 gånger sedan hon hade hört dunsar och skrik från en hund från den åtalades lägenhet. Hon har svårt att skilja på tillfällena. Hon minns ett tillfälle då hon vaknade på natten vid 03.30-tiden (troligen den 7 augusti

2015, tingsrättens anmärkning) av att hon hörde dunsar från lägenheten och skrik från en hund som övergick i panikskrik. Hon ringde polisen och sa att de måste komma för att hon inte hörde några skrik mer så hon visste inte om hunden levde längre. Hon såg att polis kom till lägenhete. Efter den händelse såg hon inte hunden längre. Hon vet att den åtalade snabbt skaffade en ny hund. Hon har själv inte sett att han har utövat något våld mot hunden. Hon vågade inte fråga honom om dunsarna och skriken från lägenheten. Vid ett tillfälle såg hon att hunden hade ett ärr i ansiktet.

 

Enligt polisen den 7 juni 2015 hade hon och kollegor blivit kommenderade till den aktuella adressen med anledning av att grannar hört ljud som lät som att en hund hade blivit slagen. När de ringde på öppnade den åtalade och de blev insläppta i lägenheten. De hittade hunden i badrummet. Hunden

verkade skygg och det kändes som att den farit illa. Hon fick känna på hunden. Den hade en bula på huvudet och sår på huvudet och en tass. Det verkade vara en mycket lugn, snäll och trevlig hund. Hon minns att den åtalade sa något om att han skulle till veterinär med hunden.

 

Ett annat vittnesmål vittnar att vid det aktuella tillfället var hon på väg till sin sons farmor som bor på Lextorpsvägen. Hon såg då att en man la ner en hund på marken, samtidigt som han skällde på hunden, och att mannen med ena handen mot hundens hals höll ner hunden på marken och med den andra handen slog flera slag med en petflaska mot rumpan/ bakre delen av hunden. Hon såg att flaskan till hälften var fylld med vätska. Hon hörde dunsar av slagen mot hundens kropp. Hunden försökte komma upp. Hon minns inte om hunden gav något ljud ifrån sig. Hon upplevde att hunden

var rädd. När mannen fick syn på henne slutade han att slå och ryckte upp den i halsbandet och gick iväg med hunden bärandes i halsbandet så att tassarna inte nådde marken. Hon hörde ett väsande ljud från hunden som hade svansen upp mot magen. Hon följde efter mannen och hunden och såg att de gick in på den adress där hon av sonens farmor, när hon kom upp till henne, fick reda på att mannen och hunden bodde. Mannen hade mörkt hår och hade inte ett svenskt utseende. Hon känner inte med säkerhet igen den åtalade i rättsalen. Sonens farmor sa att hon hade sett den åtalade gå in i lägenheten med sin hund direkt efter den aktuella händelsen.

 

Enligt polisen har de undersökt den aktuella hunden den 7 augusti 2015. Hunden var omhändertagen. Det var en trevlig och social hund men inte välskött. Den hade en förtjockad hud vid pannan och var öm där. Den skadan var gammal och hon kan inte säga exakt när den hade uppkommit men den var flera dagar gammal eller ännu äldre. Svullnaden i pannan var inget vanligt medicinskt fynd. Den kommer sannolikt från att hunden har slagit sig eller har blivit slagen i huvudet. Hundar springer inte in i väggar utan slår i med sidan om de leker. Rodnaden på hakan och näsryggen, runt ögonen och på vänstra kinden beror på att hunden hade hudproblem sannolikt på grund av allergi som är vanligt för den aktuella rasen. Detta är inte tecken på misshandel eller vanvård. Hunden hade ett förtjockat öra, ett s.k. blodöra, från en skada som hunden kan ha orsakat sig själv. Hunden hade också en inflammation i örat som lett till en stängd hörselgång. Hunden hade ont i sina öron och inflammationen borde ha behandlats tidigare men hon är inte är säker på att hon skulle ha gjort en anmälan om vanvård på grund av detta. Hunden hade blodfläckar på framben och pannan. De är sannolikt att blodet

kom från hunden själv.

 

En annan polisassistent som var tillsammans med en kollega kallade till den åtalades bostad med anledning av en anonym anmälan om att ett en hund

skulle ha blivit misshandlad med en krycka. Den åtalade öppnade och tog ett basebollträ och började vifta med det framför henne och kollegan. De såg en hund som satt fast med ett koppel. Det luktade avföring och urin. Hon såg blod på tassarna. Hon såg också en skada på huvudet som verkade vara deformerat. Det var inte en välmående hund. Poliserna tog med hunden. Hon minns inte om den åtalade sagt att hunden hade varit i slagsmål.

Tingsrätt: Växjö

Mål nr: B 909-16

Brottets Datum: 2014.10.01-2014.11.18

Domslut Datum: 2016.04.13

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 1 600 kr

Detaljer: En djurskyddshandläggare vid Länsstyrelsen var hörd som vittne. Hon var med vid kontrollen. Det fanns två olika fastigheter, på den första fanns vaktlar i burar. Det var ett tio-tjugotal burar, det fanns där inget strö på golv eller i burar, djuren hade ingen möjlighet söka skydd, golvet var väldigt smutsigt, och det var smutsigt dricksvatten. Det fanns två-tre burar med nätgolv, och det var avföring på golvet. På delar av golvet var nätet synligt. Vaktlar är marklevande fåglar som ska kunna söka skydd. Någon bolåda eller annat skydd ska finnas. Dricksvattnet var inte klart, det var en sörja i vattnet. Det var väldigt smutsigt, tillgång till tjänligt dricksvatten krävs för fåglar. Det var hopkletad avföring där fåglarna gick. Fåglarna kan få problem med fötter om de går i avföring, de behöver rent strö att lägga sig på. De plockade inte ut några fåglar. Miljön har varit så dålig att fåglarna utsatts för

lidande. Luftföroreningar som ammoniak påverkar fåglars andning.

 

På den andra fastigheten fanns fjäderfän på tre olika ställen, en sektion med burar där det fanns hönsfåglar och vaktlar. Det var samma brister. Det var väldigt eftersatt renhållning, det fanns inte spår av strö och det var kletigt av avföring på golvet. Också där fanns nätgolv, smutsigt dricksvatten, och strö saknades och även sandbad saknades. Det ska finnas strö som fåglarna kan picka i. Hon minns inte om någon bur hade golv av fast slag. Det fanns fåglar som fanns i burar med enbart nätgolv. I de burar hon såg vatten var det smutsigt och ogenomskinligt, det fanns fåglar i dessa burar.

 

I det första inomhusutrymmet vällde alla fåglar ut, det var väldigt smutsigt och stank. Det var för mycket luftföroreningar, golvet täckt med avföring, och i

byggnaden var det smutsigt och fallfärdigt. Hos ungtupparna var det lika dant. Det var så stark doft att de kunde inte gå in. Hon var alltså inte inne i byggnaden. Hon har stått i dörren. Det finns inga prover tagna på vattnet utan de tittade på vattnet. Lidande för fåglarna kan vara den miljön de vistats i. Hon uppfattade det som att taket höll på att rasa in, men det kan också vara så att innertaket släppt i en hörna.

 

Länsveterinär hörd som vittne: Han har undertecknat ett beslut om omedelbart omhändertagande av fjäderfän avseende de djur som vistades på de aktuella fastigheterna. Det beslutet grundade sig på att han och djurkyddshandläggaren bedömde att djuren utsattes för lidande. Djuren levde i sin egen avföring, det finns krav på strö och torra liggplatser. Kontrollanterna/polis kunde inte vistas i utrymmet på grund av ammoniakstanken, det finns ett gränsvärde för vad som får uppnås. Ammoniak är en giftig stickande gas som frigörs från en fuktig gödselbädd. Den påverkar mikroskopiskt små flimmerhår i djurens andningsorgan, som förlamas. Flimmerhåren för upp damm och annat i djurens hals, det är en självrening för djuret. Djuren upplever då obehag om detta inte fungerar. Ammoniak är frätande på hud och fötter och påverkar även ögonen på djuren. Om det finns avföring på golvet så får fåglarna fotskador, det fräter på djurens fötter vilket är smärtsamt.

 

Kravet på djurs vatten är att det ska vara av dricksvattenkvalitet. Om vatten är nedsmutsat kan djuren bli sjuka av det, det kan finnas avföringsbakterier i vattnet som de blir sjuka av.

 

Det fanns nätgolv i burar; vaktlar är marklevande djur som ska leva i samma miljö i fångenskap. Det är ett naturligt behov för vaktlar att gräva ner sig i sand, när de inte kan göra detta utsätts de för ett lidande. Om skydd saknas för vaktlar blir de stressade.

 

Lidandet för djuren är också den bristande tillsynen. Utifrån mängden avföring i burarna rör det sig om månaders brist på skötsel.

Tingsrätt: Växjö

Mål nr: B 1838-16

Brottets Datum: 2014.10.01-2014.11.18

Domslut Datum: 2016.04.13

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Villkorlig dom, dagsböter 80 å 170 kr, brottsofferfond 500 kr och rättegångskostnader 5 000 kr

Detaljer: Länsstyrelsen gjorde kontroll på gården den 3 oktober 2014 och han kallades dit samma dag. Han har arbetat som veterinär sedan år 2011 och arbetar främst med nötkreatur. På gården fanns tio kalvar på ett bete. Kalvarna var mellan fem månader och uppåt ett år gamla. Av de tio djuren var fyra i sämre allmäntillstånd än övriga. Särskilt en tjurkalv, nr 811, hade lös avföring och var såväl avmagrad som uttorkad. Den hade energibrist och musklerna i bakdelen var mindre än förväntat. Muskelmassan hade börjat brytas ner. Man diskuterade kalven och kom fram till att den skulle avlivas. Övriga djur bedömde han ha en rimlig chans att överleva om de fick foder och avmaskades. De tre övriga i sämst skick hade också lös avföring och var

avmagrade och hela gruppen var avmagrade och efter i tillväxt jämfört med vad som är normalt för kalvar i samma ålder. Detta även om kalvar i olika raser har olika tillväxtkurvor. Han vill minnas att de flesta kalvar var mindre än vad som är önskvärt. Han rekommenderade att den avlivade kalven skulle obduceras men tror inte att så skedde. Troligen kan den ha haft en kraftig parasitbörda. Djuren var inte avmaskade. Djurhållaren sa att han hade pratat med en veterinär om detta som hade sagt att det inte behövdes. Andledningen till avmagringen kan också ha varit att betet blivit sämre och att djuren fått proteinbrist vilket lett till lös avföring. Två till tre av djuren visade sig vid kontroll vara uttorkade vilket kan ske fort på kalvar med diarré eller lös avföring. Det var ingen sprutande diarré utan mer lös avföring. Lidandet är en svår fråga, men djuren led av näringsbrist. Kalvar är känsliga och efter detta fall har han sett flera andra fall då kalvar på någon vecka snabbt tappat i hull. Det är tufft med bete för kalvar och betet varierar också i näringsinnehåll. På hösten går näringsinnehållet ner. Enligt lag måste kalvar över sex månaders ålder vara på bete, vilket många är kritiska till då de lätt tappar vikt och magrar av, särskilt om de inte är avmaskade. Att han i förhör den 2 februari 2015 (s. 45 i förundersökningsprotokollet, tingsrättens anmärkning) sagt att djuren förmodligen utsatts för lidande under flera månader var nog lite överdrivet. Betet måste i detta fall varit dåligt i någon månad eller möjligen lite längre än så. Detta gäller även den kalv som avlivades på plats. Han undersökte endast de fyra kalvarna i sämst skick. De övriga sprang ifrån dem. Han minns att det inte var helt avbetat i hagen men han minns inte om detta var djurens vanliga hage. Det beslutades om omhändertagande av övriga djur. Han tyckte att de andra djuren kunde transporteras och hade hopp om dessa. De har en rätt god kompensatorisk förmåga och hans bedömning var att de kunde repa sig. Det är alltid ovisst och inte lätt att göra den bedömningen. Han blev dock inte överraskad

över att fler senare fick avlivas. Det är troligt att kalvarna drabbats av parasiter. Det är inte förvånande att vissa djur var i sämre skick än andra, framförallt yngre djur har det tuffare. Om kalvarna har diarré kan en försämring gå snabbt. Vätskebrist kan då uppstå efter ett till två dygn. Avmagring och muskelnedbrytning tar dock veckor. Om djuren är drabbade av parasitangrepp är processen likartad. Tar de inte upp näring blir de hängiga och buken svullnar upp. Det kan i vissa stadier vara svårt att upptäcka på djuren men när de börjar tunna av bör man lägga märke till det. Hos djur med inslag av Jersey kan man förvänta sig mindre djur viktmässigt, men de ska inte vara magra. Storleksmässigt är de mer småväxta.Djurhållaren visste

vilka djur som hade inslag av Jersey. Han såg också att det i vart fall fanns inslag av Jersey i djuren. Han tror att han hade sett det även om ingen skulle ha sagt det till honom. Mellan vuxna djur av Jerseyras, jämfört med SRB, är det stor skillnad i vikt. Han vet inte hur djuren togs om hand efter omhändertagandet. Han fick dock uppfattningen att de som omhändertog dem inte främst ägnade sig åt nötkreatur eftersom de hade en hel del frågor om utfodringen. Det är inte någon skillnad på symptomen vid proteinbrist eller parasitangrepp. De båda förekommer ofta tillsammans och det krävs obduktion eller liknande för att veta säkert. Det krävs prov för att undersöka storleken på parasitbördan men något sådant gjordes inte i detta fall.

 

Kontrollen den 3 oktober 2014 föranleddes av att det skulle utföras en djurmärkningskontroll samt djurskyddskontroll på gården. Det var rutinkontroller. En kollega ringde ut henne till gården. Kollegan var bekymrad över en djurgrupp om tio ungdjur; nio ungdjur och en kalv. Hon såg att djuren var väldigt magra och små för sin ålder. En låg ner och reste sig inte fastän de stod nära. Djuret hade ett dåligt allmäntillstånd och låg och flämtade. Det fanns inget godtagbart eller tjänligt foder i hagen som hon kunde se. Hon pratade lite med djurhållaren under kontrollen. Han sa att djuren hade haft diarré under ett par veckor och att det var det som var problemet. Han sa att han hade stödutfordrat dem med grovfoder och kraftfoder. Ingen veterinär hade varit ute och undersökt djuren. De var i så dåligt skick att de tillkallade en veterinär. Hon tyckte inte att djurhållaren såg allvaret i djurens skick. I annat fall borde han kallat dit en veterinär tidigare. Han reagerade inte på ett sätt som gjorde att man kunde bedöma att han tog det på allvar.

 

En veterinär undersökte djuren då de inte längre fanns kvar hos ägaren. Hon blev kallad av Länsstyrelsen som ville att djurens hälsostatus skulle kontrolleras av veterinär. Djuren delades upp i två olika grupper. Den ena gruppen bestod av tre djur. Vid en överblick kunde hon se att djuren, som var

unga nötkreatur, var små och magra. I gruppen med tre djur var djurens allmäntillstånd jättedåligt; de låg ner och såg apatiska ut. Djuren undersöktes en och en. Båda gruppernas djur var magra, i gruppen med tre djur var djuren mycket magra. De var av mjölkdjursrasen SRB som storleksmässigt är normalstor. De djur som undersöktes var inte i rätt storlek för sin ålder. Hon har stor erfarenhet och vet hur djuren normalt ska se ut. Djuren i gruppen med tre djur var storleksmässigt som 3-månaderskalvar trots att de var minst sex månader gamla – födda i mars och april 2014. Om djuren inte får tillräckligt med mat från födseln så stannar de i tillväxten. Om de till en början fått mat och bara på senare tid fått mindre mat så får de rätt höjd och längd men blir magra. På de djur hon undersökte i gruppen med tre djur såg ut som att de inte fått tillräckligt med mat från födseln. Även de övriga djuren var små i storlek men kan ha fått bättre utfodring från start. Hon kan inte minnas att de såg ut att var av Jerseyras. Hon gjorde bedömningen av djurens ras efter en okulär besiktning och kontrollerade inte härstamningen på papper eller annat sätt. Hon har stor erfarenhet att bedöma denna ras. Om det finns Jersey-inblandning hos djuren så kan de storleksmässigt vara mindre, dock ska de inte vara magra varför hullbedömningen inte påverkas. Om det är stor inblandning av Jersey i djuret så ser man det. Man kan förvänta sig att en renrasig Jersey-kalv är mindre än en SRB-kalv. Vid jämförelse mellan en vuxen SRB-ko och en vuxen Jerseyko kan det skilja ca 200 kg. Det måste vara omkring 50 procent Jersey-inblandning för att det ska synas. Djuren kan i sådant fall vara marginellt mindre. Bedömningen av hullet är densamma för båda raser. Kalvarna i gruppen om tre djur fick hjälpas upp på benen och var då ostadiga. Två av dem bestod bara av skinn och ben; det fanns inga muskler på kroppen. Det beslutades att de två sämsta skulle avlivas av djurskyddsskäl då de annars skulle ha självdött. En av dessa skickades för obduktion. De djur hon undersökte betygsattes enligt en hullskala från 1-5 där 1 är mycket mager och 5 är fet. Normalhull är omkring 3-3,5. Inget av de djur hon undersökte var i normalt hull. De två djur som var i bäst hull nådde upp till 2 eller 2,5 vilket innebär att de är knotiga på olika ställen på kroppen, bl.a. vid ländkotor, höfter m.m. På ett djur som är fet känner man inte ens ländkotorna. Här syntes de med blotta ögat. Om djuret får en tvåa innebär det att inte har något fett någonstans utan man ser exempelvis utskotten på ländkotorna tydligt. Djurens temperatur togs också, normaltemperatur för denna typ av djur ligger mellan 38 och 39 grader. På ett av de avlivade djuren uppmättes temperaturen till 36,5 grader. Djuret kunde inte hålla värmen längre p.g.a. låg ämnesomsättning. Detta kan vara en effekt av undernäring, men kan i och för sig vara en effekt av vilket sjukdomstillstånd som helst eller att de legat ute för länge i kyligt väder. Hon kan tänka sig att anledningen till att grupperna skiljt sig åt kan var att då de varit i en grupp med en begränsad mängd foder så har de största och starkaste djuren med högre rang ätit det bästa fodret. De mindre och mer lågrangiga djuren har fått det som blev kvar. Man måste i princip ha foder framme hela tiden om alla ska få möjlighet att få tillräckligt och bra foder. Det är osannolikt att en sjukdom ligger bakom att djuren var magra eftersom hela gruppen var mager eller mycket mager. Om det hade rört sig om ett enstaka djur så hade det varit svårare att bedöma huruvida det kan ha haft en sjukdom tidigare under livet. En orsak till diarré kan vara parasiter, men vid obduktionen av ett djur hittades ingenting som kunde förklara att det var utmärglat. Veterinären som obducerade borde i så fall ha nämnt om hon sett en hög parasitbörda. Om det hade varit bra bete i hagen så skulle detta vara tillräckligt för dem. Dessa djur kan dock inte ha haft tillräckligt med bete. Även i en hage kan betet vara dåligt eller otillräckligt. De kan alltså gå i hage men ändå vara utan mat. Hon har inte själv varit på den aktuella gården. Hon vet inte varför den första veterinären gjorde bedömningen att de två djur som hon avlivade kunde

transporteras. De kan inte ha försämrats så under en veckas tid. Hon vill inte uttala sig om den första veterinären gjorde en felaktig bedömning eller ej. När ett friskt djur får för lite mat gapar det efter mat till att börja med. Ett redan magert djur kan istället bli apatiskt och vill inte beta.

Tingsrätt: Växjö

Mål nr: B 3110-16

Brottets Datum: 2015.01.26-2016.01.26

Domslut Datum: 2016.10.10

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 80 å 50 kr, brottsofferfond 800 kr och företagsbot 5 000 kr

Detaljer: När den officiell veterinär på slakteriet utförde levandedjursbesiktning på den aktuella kon upptäckte hon att den hade ett sår i huvudet. Hon anmälde till personalen att hon ville granska det närmare efter slakt. Efter slakt undersökte hon kons huvud. Hornet hade gått helt igenom huden och underliggande vävnad och brosk. Hon skalade sig in till benet med kniv. Hornet hade gjort ett avtryck in i benet. Hornet hade växt in cirka två cm från att det hade trängt in i huden och sedan gått in ett par millimeter i benet. Ett horn växer ungefär en till två cm på ett år på ett vuxet djur enligt Jordbruksverkets vägledning. Hon tittade på kons allmäntillstånd. Kon var nedstämd och inte alert. Den visade inte intresse för omgivningen. Hon är

övertygad om att kon hade ont och kon prioriterades till slakt av den anledningen. Efter att såret uppstått har kon haft ont av såret. Smärtan har sedan blivit högre när hornet har tryckt mot benet eftersom det finns rikt med nerver runt benet.

 

Djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen genomförde en kontroll på djurhållarens gård den 27 november 2015. Hon var där för att följa upp vissa brister. Hon var även i kostallet. Mjölkkorna stod då uppbundna. Hon hade synpunkter på att korna var smutsiga. Av smittskyddsskäl ville hon inte gå upp på foderbordet. Hon gick istället bakom korna, men gick inte heller hela vägen bort och tillbaka så att hon såg alla kor bakifrån. Det var inte någon besiktning av varje enskild ko. Hon såg inget avvikande avseende välmående eller hull. Hon hade bara synpunkter på smuts och byggnadstekniska frågor. Ett djur som mår dåligt agerar efter vad den mår dåligt av. Det kan vara så att djuret slutar äta, men symptomen beror på vad

djuret far illa av.

 

Länsveterinären har endast kännedom om detta fallet eftersom han fått ta del av det underlag officiell veterinär skickat in. Horn som växer inåt innebär smärta för djuret. Det finns smärtreceptorer i hud och underliggande vävnad. Om hornet har växt in så långt som beskrivet så har det varit en långvarig smärta för kon innebärande ett stort lidande. Det beror på ras, men ett horn växer ungefär en till två cm per år. Uppgifterna är baserade på forskning och iakttagelser. Hornet har växt igenom ett lager på ungefär någon centimeter och fortsatt någon millimeter in i skallbenet. Det innebär att kon har upplevt lidande runt ett år. Detta går som djurägare inte att missa om man utför sin dagliga tillsyn. En ko som har ont kan visa irritation. Kon kan avmagra, men det är svårt att veta om smärtan påverkat foderintaget eftersom man inte vet vad kon skulle vägt om den inte haft ont. Man kan jämföra med en kanyl i huvudet, då rycker djuret undan. Det innebär helt klart en smärtpåverkan även av tryck med trubbigt föremål.

Tingsrätt: Ystad

Mål nr: B 2829-15

Brottets Datum: 2013.05.01-2013.05.24

Domslut Datum: 2016.02.16

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 30 å 150 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Den 24 maj 2013 genomförde Länsstyrelsen i Skåne en kontroll av djurhållningen på fastigheten i Skivarp, Skurups kommun. Kontrollen utfördes som en inspektion och den var oanmäld.

 

Samtliga djur hölls inne i stallet och alla djur saknade grovfoder. Det fanns endast potatis som föda. Det fanns inte heller något grovfoder hemma på

gården.

 

Fåren, som var tretton till antalet, hölls i fyra boxar och ströbäddarna i boxarna var mycket höga och bestod mest av gödsel. Fårens hull tydde på att djuren under lång tid hade underutfodrats. Fåren fick vattnen ur spann. Vattnet som fåren fick var smutsigt och spannarna hade troligen inte rengjorts på länge. Djurhållarens mor, som skötte om djuren, förmådde inte lyfta ur spannarna från boxarna för att fylla på nytt vatten, varför vatten hade fyllts på utan att spannarna rengjordes och att de vattenrester som djuren inte hade druckit upp togs bort.

 

Vid telefonkontroll med djurhållaren under inspektionen uppgav denne att djuren på gården hade överlåtits på en annan person.

 

Vid en uppföljande kontroll på gården fyra dagar senare, det vill säga den 28 maj 2013, kunde länsstyrelsens personal konstatera att de tre tackor som hade varit i sämst hull hade avlivats. Övriga djur hade flyttats och grupperats om till rena och strödda boxar. Dagen efter kontrollen den 24 maj 2013 hade också foder tagits hem till fåren. Vid besöket den 28 maj 2013 konstaterades att det i en av boxarna fanns tre tackor och tre lamm och att det i en annan box fanns en tacka och en bagge. I en tredje box fanns en tacka och ett lamm. Det sistnämnda lammet hade en misstänkt fraktur i närheten av leden på det ena benet. Med anledning av lammets misstänkta benfraktur tillkallade länsstyrelsens personal veterinär till gården.

 

Med anledning av den misstänkta frakturen på det nyss nämnda lammet blev veterinären kallad till den aktuella gården. Av hennes intyg, av den 28 maj 2013, framgår bland annat följande avseende de aktuella fåren:

 

De vuxna djuren var mycket ojämnt klippta och måttligt smutsiga.

 

Lammet med den misstänkta frakturen, som var placerad i en box tillsammans med den tacka som var mor till lammet, hade en tvärfraktur under hasleden på vänster bakben. Prognosen var dålig eftersom frakturen satt nära leden. Lammet var dessutom i mycket magert hull (hull 1,5 på en skala 1–5 där 1 är utmärglad och 5 är mycket överviktig). Efter kontakt med den nye ägaren avlivades lammet. Tackan, som blivit stressad med anledning av undersökningen av hennes lamm, var i mycket magert hull (hull 1,5). Det kändes även vid kontroll att tackan hade mindre muskelmassa än de övriga djuren. I samråd med den nye ägaren beslöts att även den tackan skulle avlivas.

 

I den box där det gick tre tackor och tre lamm var alla tackorna i mycket magert hull (hull 1,5). Två av lammen var tunna (hull 2), medan det tredje lammet var i något bättre hull (hull 2,5).

 

I den box där det gick en bagge och en tacka var baggen i mycket magert hull (hull 1,5). Tackan var i något bättre hull (hull 2) och hon var något rund i buken. Detta kunde tyda på att hon var dräktig.

 

Enligt uppgift från länsstyrelsens djurskyddsinspektörer fanns det vid det första besöket på gården den 24 maj 2013 inte något grovfoder alls hemma till fåren och det observerades endast potatis i fodertrågen. Potatis är inte tillräckligt foder för vuxna får och växande lamm. Vid det nu aktuella besöket den 28 maj 2013 fanns grovfoder hemma på gården. Dock fanns, enligt djurskyddsinspektörerna, inget foder tillgängligt för fåren.

 

När veterinären kom in i stallet fanns det hö i alla boxarna. Vatten fanns tillgängligt till alla fåren. Vattenkaren blev tydligen dock inte rengjorda mellan

varje påfyllning. Detta leder till dålig vattenhygien vilket kan orsaka olika tarmstörningar hos djuren.

 

Enligt veterinärens mening hade fåren inte haft tillgång till tillräckligt foder av god kvalité de senaste sex månaderna. Avmagring på den nivån som hon

observerade vid sitt besök sker inte över några veckor. Fåren hade därigenom orsakats lidande under en längre period.

Tingsrätt: Ångermanland

Mål nr: B 619-16

Brottets Datum: 2015.04.24-2015.06.02

Domslut Datum: 2016.05.25

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Dagsböter 40 å 50 kr och brottsofferfond 800 kr

Detaljer: Länsstyrelsens djurskydd fick en anmälan i slutet av maj 2015 om att hamstrar övergivits i en lägenhet i Sollefteå. Hon åkte dit den 2 juni 2015 och fick ingen kontakt med lägenhetsinnehavaren. Grannarna sa att han hade flyttat. Hon kunde se en smådjursbur genom ett lägenhetsfönster och begärde polishandräckning för att ta sig in i lägenheten. I lägenheten fanns två smådjursburar en större bur och en s. k transportbur. I den större buren fanns tre döda hamstrar. Det fanns inget foder och inget vatten och vattenbehållaren var helt torr. En av hamstrarna såg ut att ha blivit äten av de andra eftersom det bara återstod päls och skelett av den. Hamstrar är gnagare och hennes bedömning är att de törstat eller svultit ihjäl.

Tingsrätt: Örebro

Mål nr: B 2641-15

Brottets Datum: 2014.04.03-2014.04.10

Domslut Datum: 2016.05.11

Lagbrott: Brott mot djurskyddslagen

Påföljd: Dagsböter 50 å 50 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Djurskyddsinspektör var ute på djurhållarens gård den 9 och 10 april 2014. De gjorde en oanmäld kontroll efter en anonym anmälan angående en häst. De kunde se att det fanns två grupper av får på gården och att de hade underhull och kala fläckar. De hittade den aktuella baggen och en tacka i en box och de led av kraftigt underhull. Han sade först att baggen skulle säljas och sedan att han hade flyttat den till en box då den mådde dåligt. I boxen fanns varken tillgång till vatten eller grovfoder. Baggen låg ner och kunde inte ställa sig upp. Den hade lång ull och var mycket mager. Han uppgav vid tillfället att det inte var något fel med baggen. De gav honom två alternativ, att tillkalla veterinär eller avliva baggen inom ett dygn. Han uppgav efter mycket om och men att han skulle ta dit en veterinär. Efter ett dygn gjorde de ett återbesök på gården. Baggen hade då flyttats till en ensambox och låg på hö. Den hade tillgång till foder och mineraler, dock ej vatten. Det fanns vatten en meter från baggen men den kunde inte resa sig. Baggen hade haft diarré och behövde tillgång till vatten hela tiden. Han hade varken kontakat veterinär eller förberett avlivning och han ville fortfarande avvakta och se om baggen kunde bli bättre. De fick till slut ta dit en veterinär som omedelbart avlivade baggen på plats. Han förstod inte allvaret i baggens hälsotillstånd eller hur illa ute den var. - Det tar en viss tid, längre tid än en vecka, innan ett får blir så utmärglat som aktuell bagge. - Han uppgav att han hade avmaskat fåren hösten 2013. - Veterinär kan man få ut akut samma dag som man ringer.

Tingsrätt: Örebro

Mål nr: B 5287-15

Brottets Datum: 2014.07.21

Domslut Datum: 2016.03.29

Lagbrott: Djurplågeri

Påföljd: Penningböter 1000 kr och brottsofferfond 500 kr

Detaljer: Den 24 juli 2014 blev hon och en kollega av polisens ledningscentralen kallade till parkeringen vid Myrorna. Någon förbipasserande hade anmält att en hund var inlåst i en bil. När de fick anropet var de bortfanför Vivalla och det tog en stund att komma fram. De hade försökt få tag på bilens ägare på olika vis men inte lyckats. Som hon minns det låg hunden i bilens baksäte när de kom till platsen. En av bilens rutor var något nedvevad. Hon minns inte om det fanns någon vattenskål i bilen. Hon har för sig att djurägaren kom till platsen och öppnade bilen, varpå hunden trillade ut. Hunden var illa däran. Hon och kollegan fick med hjälp av Myrornas personal fram vatten till hunden, men hunden ville inte dricka. Djurägaren hämtade inte vatten åt hunden. Någon mer hundkunnig person vid parkeringen sade åt dem att de behövde blöta hundens tassar. Hunden ställdes i en balja med vatten

och började därefter dricka. Hunden såg medtagen ut, den flämtade och tungan hängde ut. Hon minns inte hur varmt det var den aktuella dagen, men det hade varit en varm sommar. Hon minns inte vilken tid på dygnet händelsen utspelade sig. Hon vet inte hur länge hunden hade varit i bilen, men minns att bilens parkeringslapp angav parkeringstid om ungefär två timmar.

 

Ett vittne gav följande vid förhör. I juli 2014 parkerade han sin bil vid Myrornas parkering och bredvid till vänster stod en bil med en hund i. Hunden var glad, aktiv och intresserad av vad som hände utanför bilen, den hoppade flyttade sig från framsätet till baksätet. Han såg att ingen av bilens rutor var öppna, och att det därför inte fanns någon möjlighet för luft eller syre att komma in i bilen. Han tittade på parkeringslappen som var i bilen med hunden. Parkeringstiden var inte alarmerande länge, men han tänkte att om hunden skulle vara i bilen under parkeringstiden så skulle det gå illa för hunden. Det var varmt ute, i vart fall över 25 grader, och bilen var parkerad i solen. Hunden hade inget vatten i bilen. Han ringde till polisen och fick instruktion om att vänta. Han ringde igen efter 15 minuter och då sade polisen att de skulle skicka någon. Ungefär vid detta tillfälle lade hunden sig ned och började flämta, den var inte längre nyfiken på vad som var utanför bilen. Han väntade uppskattningsvis 15 minuter till och märkte att hunden började mattas av. Han började gå mot sin bil för att ta fram redskap så att han kunde krossa en av bilrutorna för att rädda hunden, när hundens ägare kom till platsen. Han hade då iakttagit hunden i bilen i ungefär 45 minuter. Han frågade ägaren varför han lämnat hunden i bilen så länge, då det är risk för att hunden dör av värmen. Ägaren sade att han hade varit på vårdcentralen och att det hade dragit ut på tiden. Ägaren kom till platsen samtidigt som parkeringsbiljetten gick ut och det kändes som att ägaren planerat att komma tillbaka vid den tidpunkten. Hunden blev glad när ägaren kom, hundens lojalitet är ovillkorlig, men hunden lade sig direkt ned i skuggan mellan bilarna. Han sade åt ägaren att hunden behövde svalka sig men ägaren hade inte med sig något vatten. När polisen kom var hunden utanför bilen, polisen kom bara någon minut efter ägaren till platsen. De hällde vatten på hundens tassar för att kyla ned hundens blod och sänka hundens temperatur, så att den kunde börja dricka vatten. Hunden låg still mellan bilarna i

några minuter. Polisen bad honom att gå undan lite för ett förhör och han såg inte när ägaren och hunden åkte iväg.

 

En veterinär ger följande information. Hundar har svårare än människor att hantera värme, eftersom de inte har några körtlar. Hundar reglerar sin kroppsvärme genom att flåsa. Om en hund sitter instängd i en bil som står i 25 graders solsken reagerar hunden snabbt på den värmeökning som sker i bilen. Hunden försöker då hålla nere sin kroppstemperatur. I en sådan situation ökar värmen i bilen snabbt, efter ungefär en timma blir det mellan 50-60 grader varmt i bilen. En hund bör klara av en sådan situation i ungefär 30 minuter utan problem, men därefter hamnar hunden i en riskzon och hundens kroppstemperatur riskerar leda till värmeslag och ödem i hjärnan. Under sådana förhållanden känner hunden ångest och oro, den får jobba och flåsa med för att hålla nere temperaturen. Efter ungefär 30 minuter torde en hund uppleva situationen som jobbig och lite plågsam. Hunden blir inte påverkad på så vis att den känner smärta. Efter ungefär 60 minuter kan situationen vara livshotande för hunden. Om hundens kroppstemperatur höjs över 42 grader leder det till en kraftig koma följt av att hunden dör. Hur hundar reagerar skiljer sig mellan olika raser. Generellt sett har en mindre hund svårare att hålla sig sval, då den mindre kroppsytan snabbare värms upp en vad en större hunds skulle göra i samma situation. I en situation där en redan uppvärmd bil står i direkt solljus och 27 gradig värme torde en mindre hund plågas av värmen efter 15 till 20 minuter.