Syning

Djurplågeriets Bistra Sanning

 

Efter Jessica Thiels fall i Västmanlands Tingsrätt, där domen blev dagsböter så påträffades vissa kommentarer från Tingsrätten att den rätta vägen till djurens välmående är genom myndigheterna. Tingsrätten informerar även att det är ett krav att man skall äga en mobiltelefon där fokuset på ägarskap är viktigare än fokuset på djurens lidande. Vi har då bestämt oss för att använda denna informationen i vår granskning för det är ytterligare bevis där myndigheterna och deras fokus på djuren i enighet med Djurskyddslagen är både kraftlös och försiktig. Först tänkte vi visa det viktiga från Djurskyddslagen. Värt att tänka på är att denna lag ger inga djur rättigheter samt den skyddar inte djuret. Den skyddar djurhållaren, djurtransporten samt slakteriet.

 

Ni kan läsa om domslutet här.

Vi har påbörjat en granskning på eget bevåg, för att det inte verkar vara en prioritet för svensk regering att upprätthålla lagstiftningen Djurskyddslag 1988:534. Vi har bevis där djurens rättigheter inte får samma moraliska hänsyn som mänskliga rättigheter, där djuren är då ej jämlika människor och får därför uthärda extremt lidande genom djurhållning, djurtransport samt slakt. Det är en attityd av partiskhet till förmån för intressen hos medlemmar av den egna arten (människan) på bekostnad av de som tillhör andra arter (djuren). Om djuren fick samma rättigheter som människan finns det en stor risk att kedjan som hanterar djuren från födsel till avrättning brister på grund av höga böter, fängelsestraff samt djurförbud där näringsidkaren blir tvungen att stänga sin verksamhet. Detta är då priset som djuren får betala för att skydda människans verksamhetsprincip. Precis som rasism och sexism så bygger försvaret på att man vill segregera de som är annorlunda på något vis.

2 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

5 § Djur får inte överansträngas.

 

Detta är bara ett par utdrag från djurskyddslagen. Enligt domslutet så var det klassificerat som olaga intrång, även om filmen visade skarpa bevis på att djurhållaren hade begått lagbrott, samt det var redovisat i rätten av en etolog att brott mot djurskyddslagen hade begåtts. I Sverige så ansvarar Livsmedelsverket för slakterier och Länsstyrelsen på uppdrag från Jordbruksverket för djurhållning, djurtransport och vissa mindre slakterier. Vid akut djurplågeri hänvisar de till 11414. Det finns också en enhet inom polisen som skall utreda djurärenden där brott mot djurskyddslagen har begåtts. Den 1 juni beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag som innebär att vissa av Polismyndighetens arbetsuppgifter med djur flyttas över till länsstyrelserna. Länsstyrelsen, en myndighet som redan lider av kraftig resursbegränsning.

 

Ni kan läsa om lagen här här.

Den 28e Maj samt den 31e så skickade jag in fyra anmälningar till Länsstyrelsen i Skåne samt Jönköping. Den första anmälningen (Jönköping) var på en gård där de hade använt bultpistol flera gånger på hund, verbalt bevis, namnet och adressen på gården bifogades. Den andra anmälningen (Skåne) var på en gård där djuren hade gödselpansar och var allmänt smutsiga, visuellt bevis, namnet och adressen på gården bifogades. Den tredje anmälningen (Skåne) var på djur som hade gödselpansar samt vad som såg ut som ögoninfektion, namnet och adressen på gården kunde ej bifogas men djurens registreringsnummer (öronmärkning) räckte för att Länsstyrelsen skulle kunna spåra gården. Den fjärde anmälningen (Skåne) var på fisk som hade ingen stimulans och simmade i onaturligt samt smutsigt vatten, namnet och adressen på företaget bifogades, inklusive org. nummer. Efter runt två dagar kontaktades jag för komplettering på en av anmälningarna. Veckorna passerade. Gödselpansar är frätande på djurens hud och är ej smärtfritt, men ingen återkoppling.

När jag kontaktar Länsstyrelsen i Skåne den 3e juli så informeras jag att de inte har tid med återkoppling samt de för inte databas på anmälare då det strider mot registerlagen. Första anmälan följde jag inte upp för de verkade inte så intresserade när jag kontaktade dem men det skulle göras en polisanmälan. Den andra hade de kontaktat djurhållaren på telefon, fått en förklaring och stängt ärendet. Den tredje samt fjärde kunde de inte hitta. Värt att påpeka är att jag använde deras webbformulär för att registrera samtliga anmälningar. Jag blev också informerad att vid akuta fall av djurplågeri, då bör jag kontakta polisen. Den 3e juli ringde jag polisen vid 21 tiden, 114 14 enligt instruktionerna. Jag var nummer 12 i kön och väntetiden var 58 minuter. Lyckligtvis var detta ett test och inget djur var döende. Efter en kort diskussion fick jag fram sanningen. Vid akut djurplågeri måste jag visuellt se ett döende eller dött djur samt veta att djurägaren blankt ignorerar. Vid dessa fall prioriteras min anmälan (kan ta upp till fyra timmar innan utryckning), samt det är beroende på hur många poliser som finns i området. I min kommun finns det en polis vars spaningsområde innefattar en area på runt 60 km. Jag informerade också angående Jessicas fall med skrikande djur men med inga visuella bevis så var detta definitivt inte en prioritering. I dessa fall är en anmälan till Länsstyrelsen bäst. Är det så att detta inträffar på en lördag, då kan djuren vid effektivt arbete få ett besök inom fyra dagar.

Vi återgår till Jessicas domslut. Filmen var inte av intresse även om grisindustrin i Sverige håller grisar instängda hela deras liv och i de flesta fallen är fönsterna blockerade för insyn. För en gris att kunna enligt lagstiftningen bete sig naturligt krävs ett antal stimulerande faktorer.

1. Att kunna böka, med andra ord rota/gräva. Grisar inom djurindustrin spendera sina liv på betong- eller spaltgolv.

2. Födosöka. Grisar inom djurindustrin är instängda, de kan inte söka något.

3. Utforska. Tio grisar hålls på nio kvadratmeter, ibland är det fler. Deras kapacitet för forskning är kraftigt reducerad.

4. Gyttjebada. Grisar får aldrig se dagsljus förutom den dagen de ska transporteras till slakt och de får aldrig uppleva ett bad.

5. Flockliv. Visst kan de uppleva flockliv, på nio kvadratmeter men på grund stimulansbrist leder detta till störda beteenden samt kannibalism.

6. Revirbeteende. Grisar inom djurindustrin är instängda hela sitt liv, revir existerar inte.

7. Rörelsebehov. Vi nämner det igen, nio kvadratmeter, vad är det som inte registreras.

Vi återgår till Djurskyddslagen och hur den ska skydda djur. Djur i Sverige är under konstant lidande från den dagen de föds till den dagen de dör och lagbrott inträffar dagligen utan påföljder eller åtgärder. Lagar är till för att följas men utan tillsyn så är lagen bara ett dokument. Det är inget rättsligt med det dokumentet och lagen angående insats som envar är då inte möjligt för polisen prioriterar inte när visuell bekräftelse är omöjlig, samt det är olagligt.. Frågan är vad som hade hänt om det var ett skrikande barn som plågades och Jessica hade tagit sig in i byggnaden?

 

Sist men inte minst är det värt att påpeka att den rätta samt rättsliga vägen är opålitlig även med visuella bevis. Om Jessica hade fullföljt sin anmälan enligt regelverket är en fällande dom för djurplågeri sällsynt. I vårt samtal med huvudkontoret för åklagarmyndigheten så är detta ett förstått problem varpå de har utlovat ett arbete under 2017 med Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen, Polisen samt andra organ för att förbättra sin framförhållning. Vi som är aktivister ser på detta med svagt förtroende för detta är ett återfallande problem som pågått under decennium.

Vid vår undersökning av myndigheters arbete så försvårades vår begäran av inspektionsprotokoll (de med brister) främst för de flesta myndigheter krävde höga betalningar även om dessa är offentliga dokument. Under 2016 hade Livsmedelsverket registrerat över 1000 brister på svenska slakterier men krävde över 6000 kr i betalt. I Skåne fick vi samtliga brister, runt 180 och då är det en bråkdel av djurhållarna som de lyckades inspektera. De ville endast fakturera 400 kr. I Kalmar ville länsstyrelsen fakturera oss 38 400 kr för att få tillgång till deras dokument digitalt. I Västra Götaland 19 240 kr och i Stockholm 11 500 kr. Vi har registrerat en JO anmälan mot samtliga myndigheter. Efter vår underliggande granskning av Länsstyrelsens arbete framkom det ett par bekymmer från de anställda. Det första gällde de djurförbud som utfärdades. Dessa respekterades ej och det existerar ingen enhet som följer upp och övervakar dessa förbud. Det andra var upplevelsen när de väl påbörjat sin inspektion, att få se lidandet med egna ögon. I de fallen lidandet inte är klassificerat som grovt så får vanligtvis djurhållaren (enligt min åsikt) för lång tid på sig att åtgärda bristerna. Vanligtvis kan det kompletteras med bilder så att ett återbesök besparas.

Vi kommer att fortsätta vår granskning och publicering av inspektionsprotokoll samt domslut. De kommer fortgående läggas ut på vår hemsida för att djurens rättigheter skall främjas samt prioriteras. I slutändan handlar det om att alla individer har en rättighet att få leva för människan bär ingen medfödd befogenhet att diktera liven på oskyldiga individer som straffas med avrättning för att de existerar. Vi avslutar med att ifrågasätta konsumentens värdering av sin hälsa och djurens rättigheter när det bevis på bevis publiceras i media att djurindustrin inte är hållbar. Konsumenten har blivit blind och döv i sitt begär för smak och tillgänglighet.

 

1. Djurtransport olycka, 12 000 kycklingar dog eller avlivades

2. Tusentals salmonellasjuka gäss avlivas

3. 2 500 grisar omhändertogs av polis

4. Bilderna på grisarna som omhändertagits

5. 200 000 höns avlivades på grund av fågelinfluensa

6. Rekordmånga människor smittas av kyckling

7. 100 000 kycklingar avlivade efter ny salmonellatyp

8. Förbjud smittad kyckling